Lär du helst av dina egna misstag... eller av andras?

Gillar du att experimentera med dina odlingar? Blir du provocerad när folk talar om för dig att "Det där går aldrig!"? Vill du lära själv...eller tar du hellre nyttan av andras erfarenheter?

Eftersom jag är en inbiten odlare och ofta uppehåller mig i dessa forum, är det här jag ser fenomenet. Men jag misstänker att det finns i alla forum oavsett intresse. Det jag talar om är kollisionerna som sker då inbitna fantaster skall kommunicera med varandra, men har helt olika ingångar.

Vissa av oss älskar att experimentera. De vill utmana och har inget mot att misslyckas ett par gånger. Vinsten känns större, när de åstadkommit den med egen kraft.  Personerna nöjer sig inte med att få veta en sak, utan vill helst uppleva den själva. Processen är på sätt och vis viktigare än resultatet. Efter några helt idiotiska försök lyckas de odla egna morötter.... något andra lyckats med 1000 ggr om på mycket enklare sätt. När dessa personer skriver i ett forum och berättar om sina försök, är det främst för att få bekräftelse för sin idoghet och nyfikenhet. De vill få beröm för den samma snarare än sitt kunnande. Om någon säger till att försöken är idiotiska kan de bli modstulna, sårade eller kanske tom provocerad.

Den andra ytterligheten är personer som utvecklar sitt intresse genom att läsa på. Dessa personer undviker gärna misstagen genom att lära sig teorin innan de gör det praktisk. De drar nytta av andras misstag och står på deras axlar. Resultatet är på sätt och vis viktigare än processen mot målet. Man nöjer sig med att läsa om saker och behöver inte uppleva det själv. Dessa personer är MYCKET kunniga och vill givetvis gärna få beröm för detta då de delar med sig av sin kunskap. Risken är dock överhängande att de istället blir betraktad (och avfärdad) som besserwissers, och det är verkligen något som sårar en kunnig person. Man ville ju bara hjälpa!  

Självklart är sanningen inte så svart/vit som jag skriver. Vi har nog alla ett stråk av båda beteendendemönstrena. Vi beter oss helt enkelt olika i olika situationer. Det som dessutom slår mig då jag skriver detta är ju att det blir lite meta. Genom att skriva denna lilla betraktelse om bekräftelse i min blogg, söker ju även jag bekräftelse för min "knivskarpa insikt". Hehe...

Nåväl. Det jag egentligen vill ha sagt är väl att vi skall behandla varandra med större respekt och förståelse och kanske filtrera det som skrivs...och det vi själva skriver. När vi träffar en person i verkliga livet kodar vi ganska snabbt av vad det är för personlighet vi har framför oss. Vi kodar effektivt av om vi skall bekräfta personen som står framför oss för sin nyfikenhet och experimentlusta eller kunskaper och resultat. På nätet är detta så mycket svårare. 

Kollisionerna jag skriver om blir rätt uppenbara om man snabbt scrollar igenom odlingsforum nu på våren och läser inlägg som tex handlar om belysning och fröer från tex F1 hybrider. Så mycket idéer, så mycket fakta och så mycket irritation det kan bli. Om du är nyfiken på dessa två ämnen har jag skrivit två bloggar om dem... men jag har verkligen försökt att inte mästra och berätta vad som är rätt och fel. Bedöm själv om jag lyckats. ;-)

F1 hybrider - ett lotteri att ta fröer ifrån?

...och så var det det där med ljuset

F1 hybrider - Ett lotteri att ta fröer ifrån?

Man kan ta fröer från ALLT... men det är bra att känna till vilket lotteri det är att ta fröer från den där saftiga tomaten man hittat i grönsaksdisken. Är det en F1-hybrid är det nämligen MYCKET chansartat.

Vad är en F1-hybrid?I en sk F1-hybrid, har vi människor medvetet korsat två olika tomatsorter för att på så sätt få fram en ny bra kombination.

Exempel:
Sur, Rund tomat (ssRR) korsas med Söt, knölig (SSrr) genom att man på ett kontrollerat sätt för över pollen från den ena sorten till den andra. 

I tomaterna som skördas kommer fröna att ha fått anlag från båda föräldrasorterna och blir därför (SsRr). Detta kallas för en heterozygot då den har två olika varianter (alleler) för varje egenskap (gen). Det syns inte på själva tomaterna, som fortfarande ser ut såsom de brukar, men om pillar ut fröna och sätter dessa kommer ALLA att resultera i plantor som bär Söta och Runda tomater. Riktiga drömtomater! De har fått båda föräldraplantornas positiva och negativa egenskaper... men då de positiva är starkast (dominanta) tar dessa överhanden.

När dessa tomater bildas befruktar de sig själva. Eftersom det finns olika varianter på generna uppstår nya varianter som tex (SsRR) som även den är söt och rund.... men tyvärr även den avskyvärda nya  kombinationen (ssrr) som är både sur och knölig. Förhållandet mellan varianterna dom uppstår är 9:3:3:1. Detta innebär att chansen att få en planta som bara ger där sura och knöliga frukter är 1/16. I exemplet har jag bara vägt in två egenskaper. I verkligheten är det ju enormt många egenskaper.

Nya kombinationer naturligt

Tomater är till stor del självbefruktande, dvs pollen från de egna  ståndarna förs över till blommans pistill redan innan den öppnas. På det sättet kommer tomatfröna innehålla nästan exakt samma anlag som moderplantan. Dock kan det förekomma nya varianter om tomaten inte är helt homozygot (har två lika anlag) för VARJE egenskap. Dessutom ser sker ca 10% korspollinering i naturen. Detta sker genom att tex insekter för med sig pollen in i blomman innan den slagit ut. Så står det en tomat av annan sort i växthuset, kan detta ske utan att påverka den skördade tomatens smak, form osv... men fröna i tomaten är en annan sak.

Kan man ta fröer från en köpetomat?

Det ÄR därför ett riktigt lotteri att ta frön från köpetomater. man vet ju för det första inte om det är en sortäkta tomat eller en F1-hybrid.  Är det en F1-hybrid, så är det som du säkert förstått chansartat. Är man bara medveten om detta, går det ju dock helt utmärkt att chansa. Det är precis på detta vis man kan få fram nya varianter. Man får överväga själv helt enkelt. Personligen chansar jag inte, eftersom jag har så få plantor. Vore tråkigt att lägga 6 månader och massa kärlek på något som i slutändan ger mig dåliga frukter. Hade jag haft många plantor däremot hade jag definitivt provat...mest som ett kul experiment.... för jag ÄLSKAR experiment.

...och så var det det där med ljuset

Att säga att detta blogginlägg är heltäckande om odlingsbelysning vore en grav lögn. Samtidigt har jag ju lärt mig en del, både genom egna försök och genom att ständigt försökt förkovra mig på området....så här kommer min sammanfattning.

Sammanfattning
För dig som inte orkar läsa alltför mycket kommer nedan en ganska grov sammanfattning av det jag lärt mig om belysning listat i punktform.

• Växter behöver MYCKET ljus. Tillgången på ljus är oftast den begränsande faktorn vid fröodlingar.
• Det är främst mängden ljus som är avgörande. Vilka våglängder och färgtemperatur ljuset har är av underordnad betydelse.
• Ju varmare du har i rummet, desto mer ljus behövs.
• Lysrör och lågenergi-lampor ger mycket ljus, utan att värma upp rummet alltför mycket.
• LED värmer ännu mindre, men är dyrare. 
• Avståndet mellan växt och belysning påverkar i MYCKET stor utsträckning hur mycket ljus som når plantan  

Lite mer nördigt om ljus för växter

Mängden ljus
Det du kan utläsa ur ovanstående punkter är att du behöver med belysning än du tror för att tillgodose växterna. Man kan läsa siffror på mellan 60-200 Watt per kvadratmeter. Egentligen haltar denna enhet. Det vi egentligen borde mäta är vikten på de ljuspartiklar som träffar varje kvadratmeter under en sekund, dvs millimol/kvardratmeter x sekund. Detta är dock en ytterst komplex enhet och apparaturen för att mäta detta är både dyr och komplicerad. Många odlare påtalar i diskussioner att de minsann klarar sig på betydligt mindre belysning än vad som föreskrivs och att detta faktiskt funkar. Så kan det givetvis vara. Växter anpassar sig och rättar så att säga munnen efter maten... men faktum kvarstår. De högs siffrorna som anges är vad som behövs för att växten skall utvecklas OPTIMALT.

Våglängden på ljuset
Att säga att våglängden inte spelar någon roll för växten är naturligtvis en generalisering, men för fritidsodlaren är den av underordnad betydelse. Mängden är verkligen det primära! Förr hävdade man att växter i huvudsak ville ha det blåa och det röda ljuset eftersom klorofyll har bäst absorbtionsspektrum här, men detta förkastas i ny forskning. Växter behöver ett brett spektrum med alla färger. Mer riktade våglängder kan användas för specifika egenskaper så som sträckningstillväxt och blombildning. Detta kan man som lekman lätt förstå om man tänker på skillnaden i hur grenarna på ett träd växer. Grenar i trädets krona får fullspektrum från solen och växer långsamt. Grenar längre ned och nära stammen växer mycket snabbare och strävar uppåt. De får mindre mängd ljus och ljuset har även silats genom bladverket och tappat vissa våglängder. 

Vad har jag för belysningar?

Mina belysningar är verkligen "Pettersons blandning". Jag har nästan alla varianter. Riktiga odlingslysrör och LED. Billiga armaturer med vanliga lysrör. Ett dussin klämspottar som jag köpte på en loppis som jag försett med lågenergilampor (spiral). Jag har faktiskt även ett par högtrycksnatriumlampor. De käraste plantorna får de bästa lamporna...och de mindre effektiva klämspottarna kan jag lätt flytta runt och använda som punkbelysning de plantor som behöver lite extra.

Vad skall du välja?

Det finns de som kan mycket mer än jag i denna fråga. Jag väljer därför att länka till ett antal mycket bra sidor nedan. Hoppas detta kan hjälpa dig med valet.

Hemmaodlat
Växtbelysning

Stig Häggkvist
Välj rätt växtbelysning till din hobbyodling

Farbror grön

Växtbelysning - Detta använder vi