Torsdag - Tredje vikarien anländer

Igår kväll hände något jag inte varit med om tidigare. Ett återbesök! En av de vikarier som besökt skolan tidigare år kom tillbaka. Alla andra nattgästerna hade kommit till dörren på husets framsida. De hade säkert stått och tryckt en stund på ringklockan innan de insett att ringklockan, i likhet med typ 50% av Sveriges hem, inte fungerade och att de istället fick bulta på dörren. Igår kväll knackade det istället på köksdörren på husets baksida. Två korta distinkta knackningar innan dörren helt resolut öppnades.

- Godkväll godkväll i stugan!

Rösten var omisskännlig med sin tyska brytning. 

- Stig på Albert! Va roligt att se dig igen.
- Jo jag tog mig friheten att komma köksingången. Jag vet att ni mest använder den och jag har ju varit här förr. Jag känner mig lite hemma här.

Det var alltså Albert Einstein som kommit hem till oss. Va härligt att höra att han kände sig så välkommen! Precis så vi vill att det skall vara. Jag vill att alla som varit hos oss en gång skall känna sig välkomna igen. Jag ÄLSKAR verkligen att ha besökare i huset under opretentiösa former. Jag tycker om när elever besöker mig och när barnen tar hem kompisar. När familj eller vänner kommer på oanmälda besök eller när vi hastigt och lustigt bestämmer oss att ha personalfesten, scoutmötet eller trivseldagen med skolklassen hemma hos oss.  

Albert rörde sig hemtamt i vårt hus och inspekterade vad som hänt sedan han var här sist.

- Ni har byggt ut huset med någon typ av odlingsrum ser jag. Va mysigt det ser ut, sa Albert. Är där varmt?

- Njae, där är väl 12 grader kanske, sa jag. Men om vi tänder en brasa blir det rätt snabbt varmare. 

 - Då tycker jag att vi gör det. Vi tänder en brasa och spelar lite schack där ute, sa Albert.

Sagt och gjort. Vi tände en brasa, jag tog på en varm tröja och vi satte oss där ute och spelade lite schack. Mysigt och familjärt….en stund iaf. Sen började det balla ur. Det visade sig att Albert körde lite egna regler. Pjäsernas rörelser var tydligen RELATIVA påstod han. Jaja, jag lät Albert hållas. Någon stor vinnarskalle har jag ju själv inte…. och inte heller fattade jag riktigt Alberts komplexa system. För avancerat för min lilla hjärna alltså.  Om vår gäst är nöjd och glad av att slå mig i ett kortspel, så får han gärna det. En mysig kväll var det iaf. Albert är en riktig färgstark person. Han kommer säkert göra succé hos eleverna idag.