Under en temadag den 22 mars fick uteodlingarna en kick-start när ALLA 180 eleverna hjälptes åt. Foto: Philip Palmstierna
Anledningen är att jag tror det är viktigt att alla i kollegiet är överens. Syftet kan i sin tur definiera hur man jobbar. Hur omfattande odlingen skall vara, vilka som skall vara involverade och om man tex skall hålla liv i odlingarna över sommarlovet eller ej. Alla i personalen måste kanske inte vara delaktiga om de inte vill. De som vill kanske kan ta en större del och istället få hjälp och avlastning med andra arbetsuppgifter. Det finns en poäng i att så många som möjligt deltar, men inte till vilket pris som helst.
Eftersom jag tänkt en hel del på detta har jag nedan sammanställt en lista med olika syften. I verksamheten kan man använda odling som:
- ett verktyg för att uppfylla mål i läroplanen
- ett verktyg för att skapa en gemenskap på skolan och samlas kring något som alla har glädje/känner delaktighet i
- ett verktyg i demokratiprocessen för att få en levande skolgård
- meningsfull aktivitet på tider där så behövs och som inte behöver vara kopplade till läroplanen (temadagar, fritidshem, håltimmar, elevens val osv)
- verksamhet för vissa elever (ett ställe att varva ner för hyperaktiva, ett ställe att gå till för de som alltid "blir klara med provet tidigt")
- ett sätt att bli självförsörjande på vissa grönsaker till skolköket
Hösten och vinterns ogräs rensas, varmbänkar startas och kallbäddarna dressas upp men kompostjord från i fjol. Foto: Philip Palmstierna
Även om man utgår från målen i läroplanen är det ändå frågan vilka mål man vill uppfylla. Det kan tex vara att:
- konkretisera teoretiska begrepp i ETT ämne som tex hemkunskap eller NO.
- vara en plattform för ett ämnesövergripande arbete.
- vara ett sätt att belysa läroplanens centrala innehåll och övergripande arbetsmetoder
- arbeta med enterpinöriellt lärande.
Fundera på vilka syften ni har på er skola. Om det bara är att visa några mål i en kursplan, är kanske ett skolträdgårdsland att ta i. Detta kan skapa mer osämja än glädje i kollegiet. Det kanske räcker med en pallkrage, eller några krukor i klassrummet.
Förutom ovanstående syften ser jag glädjen för kunskaper som ett viktigt mål i sig. Detta mål tycker jag ALLTID skall finnas med. Jag missionerar odling, men missionerar egentligen först och främst passion. Jag vill att lärare skall visa passion, glädje och stolthet. Vi skall inspirera eleverna och få dem att förstå det fina med bildning och kunskaper är det viktigaste och roligaste som finns. Jag vet att jag sticker ut hakan när jag säger att jag verkligen inte gillar den fokus som de senaste åren legat på själva bedömningen. Det har nästan blivit så att man är en bättre lärare för att man är bra på att bedöma. Ju mer detaljerade matriser man har över elevernas kunskaper, desto bättre. Jag tror inte att mina elever som vuxna kommer se tillbaka på sin skoltid och fundera på hur duktig jag var på att bedöma och kryssa matriser. Jag tror istället de kommer att komma ihåg mig som en passionerad, nördig biologilärare som verkligen bidrog till att öppna deras ögon för biologi, odling och NO i synnerhet och kunskaper i allmänhet.
Det händer mycket både rent fysiskt, men även socialt, då elever från alla årskurser samarbetar i skolträdgårdslandet. Foto: Philip Palmstierna
…och om du som läser detta är rektor, politiker eller tjänsteman inom skola och barnomsorg, vill jag skriva en extra rad till dig. Jag uppmanar dig att hitta de där passionerade medarbetarna i din verksamhet och ge dem förutsättningar att göra det de verkligen vill och brinner för. För vissa personer kan det innebära något så enkelt som några pallkragar och ett par säckar jord. Jag har fått dessa möjligheter av ledningen på min skola och här sitter jag och skriver om mina elevers odlingar och försöker få andra att ta efter. Tänk vad bra det kan bli.
