måndag 8 juli 2019

Meta i en svensk insjö - en mänsklig rättighet (?)

Kanske går jag väl långt när jag kallar mete en mänsklig rättighet, men helt klart tycker jag det är en aktivitet fler svenska barn borde få göra på sitt sommarlov. Varför då, undrar kanske du. Jo, jag anser att det formar barnen och gör dem mer självständiga och problemlösande... och så ger det dem minnen för livet. 

Nöjda kusiner har just dragit upp en mört. Foto: Linnéa Andersson

Idag har jag varit ute och metat tillsammans med min svåger och våra fyra döttrar. Det har varit en härlig dag med både regn och strålande sol. Min fru och syster var givetvis också med på utflykten, men de var inte lika aktiva i själva metandet. Jag kan inte låta bli att le lite förnöjt för mig själv när jag står där med metspöt och betraktar döttrarna medan de fiskar. Detta är verkligen SÅ bra! Tänk om alla barn fick uppleva detta.


Jag ser döttrarna och systerdöttrarna hoppa fram längs strandkanten på stenar i jakt på det perfekta fiskestället. Jag ser hur de fastnar med spöt i träden, hur de tappar betet och får bottennapp. Hur de tålmodigt tittar på flötet och väntar. Hur de får napp, drar upp fisken och får kroka av den. Hur de får bestämma om de skall behålla den eller ej och hur de i så fall avlivar den.


Döttrarna fiskar själva närmast kameran. De två papporna syns i bakgrunden. Foto: Linnéa Andersson

Jag förstår att fiske inte är för alla. Det är verkligen inte alla som ser tjusningen i det. Dock tycker jag det är en väldigt karaktärsdanande aktivitet. Tjejerna har idag vid sjökanten fått klara en massa saker själva, utan en förälder hängande över axeln. De har fått ta motgångar och lösa problem. De har fått visa tålamod, beslutsamhet och utmana sig själva.

Det finns givetvis andra aktiviteter som utvecklar barn på samma vis. Jag skulle kunna lista många! Det fina med mete är enkelheten. Det enda som behövs är egentligen en metrev för 15 kr och så TID. Detta är nog den stora investeringen och det vi brister med idag. Alla barn har inte närheten till ett vattendrag, utan behöver skjuts av oss vuxna. Alla barn får inte heller själva idén att åka och meta. Om mina döttrar skulle välja, skulle nog en heldag med surfplattan ligga nära till hands. Det är därför det krävs att vi vuxna investerar av vår tid och visar dessa aktiviteter så att de inte glöms bort. Visar hur man plockar bär, metar, plockar svamp eller bara går ut och ÄR i naturen.   

Det är kul att fiska! Foto: Linnéa Andersson

Jag tillhör definitivt inte de som ständigt säger "det var bättre förr". I mångt och mycket tycker jag verkligen inte det. Vi har det idag tveklöst bättre än någon annan generation haft innan oss. Men i detta avseende anser jag nog att det faktiskt var bättre förr. Jag spenderade som barn otaliga timmar med metspöt, på egen hand i någon vassrugg. Jag stod där med mitt metspö och fiskade. När jag fick bottennapp, fick jag lösa det. När det började regna, fick jag välja att skula någonstans eller cykla hem i regnet. Jag kunde ju inte precis ringa någon och be dem hämta mig, mobiltelefonen fanns inte ännu.

Som lärare ser jag ofta vilka barn som fått lära sig ansvarsdelen. Vilka som lärt sig lösa problem på egen hand och vilka som aldrig vill eller vågar försöka själva. Det blir också tydligt vilka som fiskat tidigare, då vi vid vissa temadagar har fiske som valbar aktivitet. Det är inte ovanligt att se en helt handfallen niondeklassare få hjälp av en van femteklassare. 

Troligtvis kommer denna fisketur bli ett minne att bära med sig. Foto: Linnéa Andersson

Och så var det frågan som alltid ställs: Fick vi någon fisk idag? Svaret på frågan är ett dussin små mörtar och en liten abborre. Men varför tog ni upp denna fisk? Var inte det onödigt då den inte går att äta? Svaret är att den skall användas till nästa aktivitet. Om några veckor är det dags för kräftfiske. Ännu en aktivitet som fler barn borde få uppleva. 

onsdag 15 maj 2019

Varför vill ni odla på er skola/förskola?

Trots att jag älskar odling mad barn, och trots att jag är 100% övertygad om att detta är bra, ställer jag allt oftare frågan VARFÖR SKALL VI ODLA?


Under en temadag den 22 mars fick uteodlingarna en kick-start när ALLA 180 eleverna hjälptes åt. Foto: Philip Palmstierna


Anledningen är att jag tror det är viktigt att alla i kollegiet är överens. Syftet kan i sin tur definiera hur man jobbar. Hur omfattande odlingen skall vara, vilka som skall vara involverade och om man tex skall hålla liv i odlingarna över sommarlovet eller ej. Alla i personalen måste kanske inte vara delaktiga om de inte vill. De som vill kanske kan ta en större del och istället få hjälp och avlastning med andra arbetsuppgifter. Det finns en poäng i att så många som möjligt deltar, men inte till vilket pris som helst.

Eftersom jag tänkt en hel del på detta har jag nedan sammanställt en lista med olika syften. I verksamheten kan man använda odling som:


  • ett verktyg för att uppfylla mål i läroplanen
  • ett verktyg för att skapa en gemenskap på skolan och samlas kring något som alla har glädje/känner delaktighet i
  • ett verktyg i demokratiprocessen för att få en levande skolgård
  • meningsfull aktivitet på tider där så behövs och som inte behöver vara kopplade till läroplanen (temadagar, fritidshem, håltimmar, elevens val osv)
  • verksamhet för vissa elever (ett ställe att varva ner för hyperaktiva, ett ställe att gå till för de som alltid "blir klara med provet tidigt")
  • ett sätt att bli självförsörjande på vissa grönsaker till skolköket



Hösten och vinterns ogräs rensas, varmbänkar startas och kallbäddarna dressas upp men kompostjord från i fjol. Foto: Philip Palmstierna





Även om man utgår från målen i läroplanen är det ändå frågan vilka mål man vill uppfylla. Det kan tex vara att:
  • konkretisera teoretiska begrepp i ETT ämne som tex hemkunskap eller NO.
  • vara en plattform för ett ämnesövergripande arbete.
  • vara ett sätt att belysa läroplanens centrala innehåll och övergripande arbetsmetoder
  • arbeta med enterpinöriellt lärande.

Fundera på vilka syften ni har på er skola. Om det bara är att visa några mål i en kursplan, är kanske ett skolträdgårdsland att ta i. Detta kan skapa mer osämja än glädje i kollegiet. Det kanske räcker med en pallkrage, eller några krukor i klassrummet.

Förutom ovanstående syften ser jag glädjen för kunskaper som ett viktigt mål i sig. Detta mål tycker jag ALLTID skall finnas med. Jag missionerar odling, men missionerar egentligen först och främst passion. Jag vill att lärare skall visa passion, glädje och stolthet. Vi skall inspirera eleverna och få dem att förstå det fina med bildning och kunskaper är det viktigaste och roligaste som finns. Jag vet att jag sticker ut hakan när jag säger att jag verkligen inte gillar den fokus som de senaste åren legat på själva bedömningen. Det har nästan blivit så att man är en bättre lärare för att man är bra på att bedöma. Ju mer detaljerade matriser man har över elevernas kunskaper, desto bättre. Jag tror inte att mina elever som vuxna kommer se tillbaka på sin skoltid och fundera på hur duktig jag var på att bedöma och kryssa matriser. Jag tror istället de kommer att komma ihåg mig som en passionerad, nördig biologilärare som verkligen bidrog till att öppna deras ögon för biologi, odling och NO i synnerhet och kunskaper i allmänhet.



Det händer mycket både rent fysiskt, men även socialt, då elever från alla årskurser samarbetar i skolträdgårdslandet. Foto: Philip Palmstierna


…och om du som läser detta är rektor, politiker eller tjänsteman inom skola och barnomsorg, vill jag skriva en extra rad till dig. Jag uppmanar dig att hitta de där passionerade medarbetarna i din verksamhet och ge dem förutsättningar att göra det de verkligen vill och brinner för. För vissa personer kan det innebära något så enkelt som några pallkragar och ett par säckar jord. Jag har fått dessa möjligheter av ledningen på min skola och här sitter jag och skriver om mina elevers odlingar och försöker få andra att ta efter. Tänk vad bra det kan bli.

torsdag 14 februari 2019

Axonaskolans odlingar under vintern och vår

Vi odlar grönsaker året om på Axonaskolan, men har inga speciella mål gällande eller volymer grad av självförsörjande. Primärt är odlingen ett verktyg i undervisningen, men självklart är eleverna extra stolta när det serveras egnodlade grönsaker i skolrestaurangen. Vi satsar på grödor som vi vet kan komma alla till del, men som inte behöver jättestora odlingsytor. Vi har ett antal odlingsmetoder för att hinna odla så mycket som möjligt innan och efter sommarlovet.

Hydroponisk odling gör att vi kan odla mycket effektivt även på vinterhalvåret

Detta inlägg blir ganska långt. Se det inte som ett expertråd angående odling, utan snarare som en exposé över de odlingsmetoder vi använder på skolan och som vi tycker lämpar sig för just denna årstid. Under varje metod finns en länk till vidare läsning för den som vill fördjupa sig.

Hydroponisk odling

Under vinterhalvåret är hydroponisk odling en riktig favorit. Hydroponi är odling i vattenlösning, helt utan jord. Vi har odlat hydroponiskt i 4 år på skolan och börjar nu lära oss vad som funkar. Odlingssystemet "Harvy" har blivit en riktig favorit då den är så enkel att sköta. Vissa grödor växer otroligt bra vid hydroponisk odling. I våra försök har vi kommit fram till att basilika, dill och koriander är VERKLIGT högpresterande. Det blir med lätthet tillräcklig skörd för att alla skolans 185 eleverna skall kunna njuta av en pesto på färska egenodlade kryddor. LYXIGT. Vissa år har vi även odlat fram mer exklusiva grönsaker som tex egen chili i våra hydroponiska odlingar. I fjol lyckades eleverna till och med driva fram en gurka.

Gurka som kräver mycket av både vatten och näring är kanske
inte optimalt att odla på detta vis, men funkade till elevernas stora glädje




Micro Leaf

Micro Leaf är extremt snabbt och lätt att komma igång med. Smörgåskrasse är egentligen den enklaste typen av microgreens. Det enda du behöver för detta är frön, ett tråg och en bit papper att så på. Kostnaden är med andra ord minimal. De snabbaste fröerna tar det dessutom ca 7 dagar från sådd till skörd. Vid odling av Micro Leaf kan man klara sig med solljus från ett fönster, även under de mörkaste vintermånaderna. Dock skall betonas att tillväxten blir ändå bättre om vi använder tillskottsljus. LJUS ÄR BÄSTA GÖDNINGEN! Vi kör denna typ av odling i omgångar. Ibland har vi odlingstråg ute i alla klassrum och ibland pausar vi. I stort sett alla grödor funkar som Micro Leaf. Det gäller bara att hitta mycket frön till ett bra pris. Tänk på att vissa grödor är lite roligare eftersom de kan ge flera skördar. 

Micro Leaf växer rekordsnabbt och lämpar sig mycket bra för odling i skola och förskola.



Varmbänkar

Vi börjar TIDIGT att förbereda och så i våra varmbänkar. Sådden sker oftast under tidigare halvan av mars. Det är viktigt för oss att hinna skörda riktigt mycket innan sommarlovet. Som mest har vi faktiskt med denna metod hunnit ta tre skördar i samma bädd INNAN sommarlovet. Varje klass har en egen varmbänk som eleverna tillsammans planerar och sår i. Det blir ibland väldigt mycket av vissa grödor som eleverna gillar, men det gör inget. Vi är många om att äta. Vi har även ett antal gemensamma varmbänkar med potatis. Detta för att komma igång extra tidigt så att vi hinner få egna nypotatis innan sommarlovet. Skördemässigt blir det under våren egenodlade rädisor ca en dag i veckan i skolköket och spenatsoppa vid några tillfällen. Utöver detta skördar vi grödor som sallat och mangold löpande till salladsbuffén och kryddväxter då detta finns. Även detta blir en eller ett par gånger i veckan. Vissa grödor kan vi få riktigt mycket av. Ett exempel kan vara spenat. Vi fryser då in överskottet för att kunna ha spenatsoppa på egen spenat någon kall och ruggig höstdag också.

Raden av varmbänkar som ställs upp varje vår. Varje klass har sin egen.


Vårterminens odling avslutas med en riktig skördefest. Vid denna är det mesta på tallrikarna egen-odlat. Vi tar "taberas" i trädgårdslandet och äter upp ALLT innan sommarlovet. Det vi odlar upp i större mängd till denna dag är nypotatis. För att få potatis till hela skolan brukar odla 4-6 pallkragar med detta. I övrigt äter vi upp det som finns i form av sallat osv. Tallrikarna brukar se fantastiska ut denna dag. De dignar av kolgrillade  karrékotletter, nypotatis, sallad och många andra grönsaker. En riktig fest!

Några av de härliga grönsaker som serveras på skördefesten 


Läs mer om när vi anlägger våra varmbänkar här.

Skolträdgårdslandet

I skolträdgårdslandet finns fortfarande en del grödor kvar att skörda under vintern. Det är i år palmkål, purjo och jordärtskocka. Flera av dessa hade vi naturligtvis kunnat skörda betydligt tidigare, men det finns en poäng med att låta dem stå kvar så att barnen ser att detta är möjligt. Att vi med ett eget land faktiskt kan hämta in råvaror till matlagningen året om. Under våren kommer perenna grödor som tex rabarber och sparris dyka upp. Vi kommer även att förkultivera olika sorters sallat för att få en "flygande start". I fjol fick vi fantastisk huvudsallat på detta vis.

Skolträdgårdslandet kommer jag få anledning att återkomma till längre fram. Denna gröna oas på skolgården är både en lekplats, en fridfull oas, källa till glädje och kunskaper, samt mat på vårt bord. Landet förtjänar sannerligen ett helt eget blogginlägg. Nu går vi dessutom in på odlingssäsong två i landet. Detta skall bli MYCKET spännande! 



Läs om hur vi började anlägga vårt skolträdgårdsland i fjol.