torsdag 25 oktober 2018

Nytt odlingsexperiment med Harvy

Hur många kg bladgrönsaker kan vi odla i en hydroponisk odlingslåda på en säsong? Vad kostar det att köpa dessa grönsaker i dagligvaruhandeln? Vad kostar det för oss att odla egna bladgrönsaker inomhus? Tjänar man på att odla själv eller är det "bara" att man gör miljön en tjänst?


Det växer så att det knakar i våra Harvy just nu. Frågan är HUR MYCKET DET VÄXER?
Våra frågor är många, men idag inledde vi ett nytt odlingsexperiment med våra hydroponiska odlingslådor Harvy. Alla grönsaker vi skördar i dessa odlingslådor kommer att vägas och bokföras noga innan de används i skolbespisningen. Idag var det dags att toppa basilikan så att denna buskar till sig. En grupp i åk 8 skötte beskärning, vägning och bokförning. 

Idag var det dags att toppa basilikan i våra Harvy-lådor.
Bild: Emma Bengtsson åk 8

Den skördade basilikan vägdes noga och bokfördes.
Bild: Emma Bengtsson åk 8

I låda nr 1 skördades 172,02 g
I låda nr 2 skördades 112,20 g

Även korriandern skall ingå i vår undersökning. Denna skall dock inte användas i dag eller i morgon...så skörden får vänta några dagar.

Så kul med undersökningar som är på riktigt!

onsdag 24 oktober 2018

Med rätt verktyg blir det lätt att göra avancerade pumpalyktor!

Jag är väl inte mycket för det där med halloween egentligen...men karva pumpor är jätteroligt! Har man dessutom rätt verktyg och vet hur... går det att göra pumpor som ser avancerade ut och imponerar på de flesta.


Denna pumpa gjorde min äldsta dotter helt själv i fjol när hon var 10 år. 
Visst är klassiska pumpor fina, men det är riktigt roligt att snitsa till det lite extra och göra smala linjer, avancerade former och kanske tom jobba med olika lager genom att låta ljuset lysa igenom ett tunnt lager fruktkött som man lämnar kvar.

Det finns många olika verktyg att använda. Till enklare former duger en bra kniv utmärkt. Vi har dock hittat ett nytt favoritverktyg. Det är sticksågsblad som jag vässat i framkant och sedan monterat på en kort rundstav. 

Mina egentillverkade pumpa-sågar.
Med dessa verktyg får man väldigt bra känsla. Spetsen gör att man lätt kan sticka igenom skalet utan alltför stor ansträngning.  Det runda tunna skaftet är perfekt för pennfattning, vilket gör att man kan såga riktigt fina detaljer.

Min yngsta dotter gjorde denna pumpa helt själv i fjol när hon bara var 7 år.
För att veta hur vi skall såga måste vi först få linjer på pumpan att såga efter. Det finns speciella hemsidor med mallar, sk "pumpkin templates" eller "pumpkin stenciles". Ibland ritar vi även egna förlagor. 

För att föra över mönstret till pumpan tejpar vi först fast pappret på pumpan. Eftersom pappret är  platt och pumpan är rundad, går det inte att få det 100%. Man får skrynkla pappret lite här och där och göra små veck. Det ser lite konstigt ut, men brukar alltid ge ett gott resultat.

Efter detta tar vi en kraftig nål och "prickar" i konturerna. När man sticker igenom pumpans skal blir det märken som sedan är lätta att följa när man skär ut.

Denna pumpa gjorde jag för två år sedan. Rolig för för en nördig NO-lärare.


Att karva pumpor är det roligaste med halloween tycker vi. Jag har gjort en låda där vi har alla pumpaverktyg. Kul att ta med när man skall bort, eller när man får gäster hemma den närmaste veckan.

tisdag 23 oktober 2018

Vad är hydroponisk odling?

Att odla utan jord och endast i vatten kallas hydroponisk odling. Idén om att odla på detta sätt är inte alls ny. Kommersiellt har tekniken använts länge, men nu börjar den på allvar bli tillgänglig för den breda publiken.

När hösten gör sitt intåg och utomhusodlingarna minskar, drar vi igång våra hydroponiska odlingar på skolan. Dessa förser oss med mängder av kryddväxter och bladgrönsaker till skolköket.

Utöver storskaliga kommersiella odlingar var hydroponi, för några år sedan, reserverat för de verkliga entusiasterna. De flesta systemen var hemmabyggen och inspiration och kunskapsdelning skedde via nätforum. Idag kan man gå till i stort sett vilken fackhandel som helst och hitta färdiga kit för att komma igång och odla hydroponiskt på några minuter. 
Färdigt kit från Nelson Garden som heter Harvy. En klar favorit för oss på skolan eftersom den är så enkel att starta upp.

Jag har på senaste tiden fått en del frågor kring de hydroponiska odlingar vi har på skolan. Jag bestämde mig därför att skriva ett blogginlägg som både beskriver hydroponisk odling i allmänhet, samt de odlingar vi har eller har haft. Hoppas bilder och text kan inspirera just dig att testa hydroponi.

Substrat

Vid hydroponi använder man ingen jord, utan endast mindre mängder av något substrat som plantan kan sitta fast i. Substratet skall vara neutralt och inte släppa ifrån sig delar som kan sedimentera eller fastna i eventuella pumpar. Lecakulor, mineralull, pimpsten, kokos och olika typer av svampar är vanliga material för detta ändamål. Olika material kan ha olika fördelar. En egenskap som blivit viktig för mig är att materialet skall vara nedbrytbart. Detta eftersom jag komposterar avfallet. Jag vill INTE hitta massa opåverkade delar i min kompost. Det känns inte hållbart ur min synvinkel.

Jag är egentligen skeptisk till hydroponi i mineralull eftersom det ej är komposterbart eller återvinningsbart, men vi testade det ändå en gång. Det fungerde.

Numera använder vi nästan uteslutande dessa Easy-grow pluggar som är gjorda av kokos och torv. De är helt nedbrytbara och bra att jobba med.

Passiva och aktiva system

Plantans rötter står i direkt kontakt med vattnet. Detta är själva grunden i hydroponi. Det finns passiva och aktiva hydroponiska system. I passiva system står oftast inte hela roten i vattnet, utan delar av roten hänger fritt i luften. Detta gör att växten inte drunknar.

Ett mycket tidigt droppsystem jag byggde av återvunnena flaskor. Systemet fungerade, men krävde mycket skötsel då det lätt blev ojämnt flöde i slangarna.

I aktiva system kan hela roten stå i vatten, eftersom vattnet syresätts regelbundet med tex en pump. Det finns även system som jobbar enligt modellen ebb-flod, där vattnet i cykler töms ur behållaren så att växtens rötter inte står under vatten hela tiden. Det finns cirkulerade system där vattnet kontinuerligt pumpas runt i rör, veke-system där en veke suger upp vatten och tom sk aeroponics där vattnet sprutas som en dimma över rötterna.

Ett hemmabyggt aktivt system som var ett av våra första. Vi fick hjälp av Niklas på "Hemmaodlat.se" att bygga detta. Lösningen är en sk DWC (Deep Water Container) som syresätts med akvariepumpen. På svenska "bubblare".

Som ni hör finns det många olika system att välja på. Vilka man väljer beror på hur avancerad man vill vara. Somliga grödor kan dock vara mer eller mindre olämpliga i något av systemen. Tex är starkt rotbildande växter mindre lämpliga för cirkulerade system, då de kan sätta igen rören och orsaka en översvämning. 

Näring

I vattnet tillsätter man näringslösning. I dagläget är de enklaste gödningarna att jobba med de mineraliska. Detta eftersom organiska gödningar ställer högre krav på systemen. Dels för att de förbrukar en massa syre i vattnet och på så sätt kan skapa syrebrist och dels för att de lätt skapar sediment på bottnen. 

Jag försöker oftast undvika att berätta vad som är rätt och fel. Det ligger liksom i lärarens natur att låta eleverna komma fram till detta själva. Lära dem väga för och emot. Tillsammans har vi ändå kommit fram till följande tankar kring användningen av mineralisk gödning (sk konstgödning) i mindre hydroponiska system.
  • Organisk gödning att föredra ur ekologisk synvinkel. Brytning av mineraliska näringsämnen är inte en bra process.
  • Då det är ett slutet system kommer vår gödning aldrig ut i naturen. Vi bidrar alltså inte till ngn övergödning med vår odling.
  • Med mineraliska näringsämnen är det lätt att komma igång. Vi får ett stabilt system utan risk för sedimentering eller syrebrist. 
  • Vi tror att det måste vara lätt att komma igång om man skall få med sig många, förändra beteenden och skapa en folkrörelse.
  • Med ett ökat intresse för hydroponi, finns det möjlighet för fler aktörer att tjäna pengar på det. Intresset av nya produkter blir större och nya bättre alternativ kommer.
  • Det bör vara bättre med hemmodlat ÄVEN om man använder konstgödning (i denna skala), jämfört med att köpa grönsaker som har åkt runt halva jorden.
Värt att nämna om gödning är att det både finns sk enparts- och flerpartsgödning. Vid enpart är det EN flaska som innehåller alla näringsämnen. Vid flerpart är näringsämnena mer uppdelade. Det är återigen frågan om du vill ha ett lätt, standardiserat system, eller ett mer avancerat där du kan kontrollera enskilda delar. Generellt kan man säga att bladgrönsaker är mer förlåtande, medan fruktbärande grönsaker kan behöva mer av specifika näringsämnen. Om du skall finlira kan det även vara intressant att ha koll på ditt pH värde och justera detta så att näringsämnena löser sig korrekt.

Enpartsgödning eller flerpartsgödning? En fråga om hur enkellt det skall vara respektive hur mycket kontroll du vill ha.

Ljus

En mycket viktig del då det gäller all typ av odling inomhus är tillgången på ljus. Ljus är för att citera en kär odlarvänn "bästa gödningen". Jag träffar med jämna mellanrum på personer som berättar att de minsann odlar tomater inomhus på vintern utan extraljus. Jag argumenterar numera inte emot. Det är lönlöst. Givetvis har de rätt.... men samtidigt vet de inte hur mycket BÄTTRE det gått om växten fått mer ljus. En växt skall dock inte ha obegränsat med ljus, den måste ha vila också. Olika växter har olika dygnsrytm, men vi kör 16 h på alla våra växter i skolan och det funkar.

Vill du nörda ner mer på växter och ljus kan du läsa det här.

Denna odlingslåda designade jag och eleverna tillsammans och skickade in som förslag till flera stora företag. Den är helintegrerad med inbyggd syrepump och belysning och passar i fönsterkarmen. Om vi bygger version 2.0 kommer denna bli längre så att vi får plats med mer belysning.
I skolans stora söderfönster flödar solljuset in. Vi har även en LED-list över varje låda som ger extra belysning och maximerar vår tillväxt. Dagarna blir ju kortare och kortare nu på hösten.

Om du väljer ett enkelt system är hydroponisk odling ursnabbt att komma igång med. Du kan vara igång på 5 minuter! Du kan odla året om och få en fantastisk tillväxt genom att enkelt ge växten maximalt med näring, vatten och ljus. Om du tillåter dig själv att experimentera upptäcker du olika sätt du ytterligare kan påverka tillväxten. Å ena sidan vill jag varna för att tex sätta 6 basilikaplantor i en Harvy. Du kommer då få så mycket basilika att du inte hinner äta undan. Å andra sidan får du kanske tänka på vad du planterar illsammans med din basilika (om du nu bara sätter tre) Vissa sorter är snabba i starten...och andra mer försiktiga. Det kan då tex vara lätt att bli undanträngd.


Ett litet trick vi lärt oss är att sätta ett glas över varje planta då vi sår värmekrävande grödor. Tandpetaren gör att frisk kommer in och risken för mögel minskar. Grödor som i jord kan ha groningstid på 2 veckor gror ibland på detta sätt på 2 dagar.

Detta var en liten översikt och introduktion till hydroponi och bilder på hur vi odlar på skolan. Vill du ha mer kött på benen rekommenderar jag fördjupad läsning på tex www.hemmaodlat.se eller varför inte förbeställa Niklas Hjelms bok om hydroponi - "Hydroponisk odling - Köksträdgård utan jord". Boken kommer ut i januari och är den första om hydroponi på svenska.

Välja rätt belysning till hydroponisk odling

Eftersom ljus är en helt egen gren inom naturvetenskap kan man kanske förstå att det där med ljus och odling är ganska komplicerat. Jag skall göra mitt bästa för att stegvis förklara de olika samband som råder och  hänvisar även nederst på sidan till fördjupad läsning för dig som är intresserad.

I skolans hydroponiska odlingar använder vi oftast LED-lister. Dessa är tunna och lätta att montera på ett snyggt sätt.

Inom yrkesodling har man främst använt olika typer av urladdningslampor som tex lysrör, metallhalogenlampor och högtrycksnatriumlampor. Gemensamt för dessa är att de har lång livslängd, är ganska effektiva och har ett spektrum som plantorna kan använda. Priset är också ganska lågt i förhållande till effekten. Yrkesodling och odling i fönsterkarmen är dock inte samma sak. Priset på nyare teknik som LED går också hela tiden nedåt vilket gör dem mer intressanta. En viktig aspkt för odlingar man har framme är även estetiken.

Ljus har en massa

Det första vi får konstatera är att ljus har en dubbelnatur. Det är dels en vågrörelse, men består även  av partiklar som kallas fotoner. Fotoner har en massa (så länge de är i rörelse). Små partiklar mäts ofta i enheten mol. Fotoner är dock så pass små att enheten måste vara en miljondel av en mol - μmol (Micromol). Dina växter vill ha så mycket ljus som möjligt per kvadratmeter och sekund. Den intressanta eneheten blir därför μmol/m2s. 


En datoranimation som visar fotoner av olika våglängd som sänds ut när elektroner exiteras.


Verkningsgrad och inköpspris

Du vill ha mycket ljus... men till en så låg kostnad som möjligt. Du vill därför ha en hög verkningsgrad på belysningen. På så sätt får du en låg driftskostnad. Samtidigt vill du inte ha ett för högt inköpspris. Tyvärr står dessa två ekonomiska askpekter ofta i ett direkt motsatsförhållande till varandra.

Lysrör är relativt billiga i inköp och ger på så vis mycket ljus per krona. Ibland kör vi med dyrare äkta odlingslysrör och i bland billigare lysrör som de på bilden. Båda funkar, fast det märks att man får lite bättre tillväxt i odlingslysrör utan plastkåpa. För LED-belysning märks stor skillnad på billigare lister och dyrare.


Lysrören på bilden är en billig variant från Biltema. Plastkåpan tar bort en hel del av lysrörets effekt.

Spridningsvinkel

Du vill täcka en så stor yta som möjligt med din belysning. Därför är det viktigt med en bra spridning på ljuset. LED som annars har många positiva egenskaper, kan ibland ha en ganska smal ljuskägla.



Värmeutveckling

I motsats till vad många nybörjare tror så vill växter INTE ha det för varmt. Därför kan du inte bara brassa på med hur många lampor som helst. I ett växhus kan du använda belysningens värmeutveckling för uppvärmning, men detta behövs inte på samma sätt i fönsterkarmen. Förutom hög verknigsgrad och lågt pris vill också ha belysning som ger så liten temperaturökning som möjligt. Tidiga LED gav i motsats till vad många tror ganska mycket värme. Detta löstes i större ljusramper med fläktar som kylde.


Halogenlampa ger mycket ljus, men också mycket värme. Vanlig glödlampa håller på att fasas ut, men hade något lägre värmeutveckling. Bästa valet för mindre ljuspunkter är lågenergilampor. Dessa ger bra ljus och låg värmeutveckling.
Ett ännu mer effektiv belysning för mindre områden är de kompakta lågenergilamporna. Detta ger mycket ljus och liten värmeutveckling.



Spelar färgen på ljuset någon roll?

Olika färger på ljus har olika mycket energi. Vilken färg eller våglängd ljuset har spelar en viss roll. Växter är optimerade för vissa våglängder. Detta kallas för detta kallas PAR.

Solljus som tex silas genom ett ovanförliggande bladverk tappar vissa våglängder som helt enkelt inte har tillräcklig energi för att ta sig igenom. Genom att belysa en växt med denna typ av ljus kan man lura växten att den står i skugga under en större växt och därmed få den att växa extra mycket på längden. Resultatet kan då bli väldigt långa och ranka växter. Vissa andra våglängder påverka tex fruktbildningen. Dock är detta lite överkurs för nybörjarodlaren. Det viktigaste är att få tillräcklig mängd av ljus snarare än rätt våglängd. 

Det är även bra om ljuset är behagligt inte bara för dina växter, utan även för dig. Denna aspekt skall du inte förringa vid tex fönsterodling.

Till ett tidigt aquaponiskt system vi byggde på skolan använde vi LED-belysning med rött ljus. Denna färg skall kunna ge knubbiga plantor. Problemet var att ljuset var direkt obehagligt att ha i klassrummet. Vi återgick därför till vitt ljus.

Solljus "is da shit"

Tänk på att solens strålar är ovärderliga! Om du har en chans att utnyttja naturligt solljus och komplettera med stödbelysing kommer du att få en FANTASTISK tillväxt. Ett söderfönster är bäst, men även öst och väst ger en viss mängd ljus. En solig dag utomhus ger upp mot 2000 μmol/sm2 eller 100.000 lux (Lysrör 148.00 lux)
Även vintern kan du i ett söderfönster tillfälligt få upp mot 30.000 lux. En växt behöver minst 1.600 lux för tillväxt (30 μmol/sm2)


I skolans stora söderfönster flödar solljuset in. Vi har även en LED-list över varje låda som ger extra belysning och maximerar vår tillväxt. Dagarna blir ju kortare och kortare nu på hösten.

Detta var en översiktlig genomgång för grunderna inom växtbelysning. För fördjupad läsning hänvisar jag tex till www.hemmaodlat.se eller www.vaxthusljus.se. Den senare sidan drivs bla av en av sveriges ledande forskare på växtbelysning, Carl-Johan Bergstrand SLU.