Välja rätt belysning till hydroponisk odling

Eftersom ljus är en helt egen gren inom naturvetenskap kan man kanske förstå att det där med ljus och odling är ganska komplicerat. Jag skall göra mitt bästa för att stegvis förklara de olika samband som råder och  hänvisar även nederst på sidan till fördjupad läsning för dig som är intresserad.

I skolans hydroponiska odlingar använder vi oftast LED-lister. Dessa är tunna och lätta att montera på ett snyggt sätt.

Inom yrkesodling har man främst använt olika typer av urladdningslampor som tex lysrör, metallhalogenlampor och högtrycksnatriumlampor. Gemensamt för dessa är att de har lång livslängd, är ganska effektiva och har ett spektrum som plantorna kan använda. Priset är också ganska lågt i förhållande till effekten. Yrkesodling och odling i fönsterkarmen är dock inte samma sak. Priset på nyare teknik som LED går också hela tiden nedåt vilket gör dem mer intressanta. En viktig aspkt för odlingar man har framme är även estetiken.

Ljus har en massa

Det första vi får konstatera är att ljus har en dubbelnatur. Det är dels en vågrörelse, men består även  av partiklar som kallas fotoner. Fotoner har en massa (så länge de är i rörelse). Små partiklar mäts ofta i enheten mol. Fotoner är dock så pass små att enheten måste vara en miljondel av en mol - μmol (Micromol). Dina växter vill ha så mycket ljus som möjligt per kvadratmeter och sekund. Den intressanta eneheten blir därför μmol/m2s. 

En datoranimation som visar fotoner av olika våglängd som sänds ut när elektroner exiteras.

Verkningsgrad och inköpspris

Du vill ha mycket ljus... men till en så låg kostnad som möjligt. Du vill därför ha en hög verkningsgrad på belysningen. På så sätt får du en låg driftskostnad. Samtidigt vill du inte ha ett för högt inköpspris. Tyvärr står dessa två ekonomiska askpekter ofta i ett direkt motsatsförhållande till varandra.

Lysrör är relativt billiga i inköp och ger på så vis mycket ljus per krona. Ibland kör vi med dyrare äkta odlingslysrör och i bland billigare lysrör som de på bilden. Båda funkar, fast det märks att man får lite bättre tillväxt i odlingslysrör utan plastkåpa. För LED-belysning märks stor skillnad på billigare lister och dyrare.

Lysrören på bilden är en billig variant från Biltema. Plastkåpan tar bort en hel del av lysrörets effekt.

Spridningsvinkel

Du vill täcka en så stor yta som möjligt med din belysning. Därför är det viktigt med en bra spridning på ljuset. LED som annars har många positiva egenskaper, kan ibland ha en ganska smal ljuskägla.

Värmeutveckling

I motsats till vad många nybörjare tror så vill växter INTE ha det för varmt. Därför kan du inte bara brassa på med hur många lampor som helst. I ett växhus kan du använda belysningens värmeutveckling för uppvärmning, men detta behövs inte på samma sätt i fönsterkarmen. Förutom hög verknigsgrad och lågt pris vill också ha belysning som ger så liten temperaturökning som möjligt. Tidiga LED gav i motsats till vad många tror ganska mycket värme. Detta löstes i större ljusramper med fläktar som kylde.

Halogenlampa ger mycket ljus, men också mycket värme. Vanlig glödlampa håller på att fasas ut, men hade något lägre värmeutveckling. Bästa valet för mindre ljuspunkter är lågenergilampor. Dessa ger bra ljus och låg värmeutveckling.

Ett ännu mer effektiv belysning för mindre områden är de kompakta lågenergilamporna. Detta ger mycket ljus och liten värmeutveckling.

Spelar färgen på ljuset någon roll?

Olika färger på ljus har olika mycket energi. Vilken färg eller våglängd ljuset har spelar en viss roll. Växter är optimerade för vissa våglängder. Detta kallas för detta kallas PAR.

Solljus som tex silas genom ett ovanförliggande bladverk tappar vissa våglängder som helt enkelt inte har tillräcklig energi för att ta sig igenom. Genom att belysa en växt med denna typ av ljus kan man lura växten att den står i skugga under en större växt och därmed få den att växa extra mycket på längden. Resultatet kan då bli väldigt långa och ranka växter. Vissa andra våglängder påverka tex fruktbildningen. Dock är detta lite överkurs för nybörjarodlaren. Det viktigaste är att få tillräcklig mängd av ljus snarare än rätt våglängd. 

Det är även bra om ljuset är behagligt inte bara för dina växter, utan även för dig. Denna aspekt skall du inte förringa vid tex fönsterodling.

Till ett tidigt aquaponiskt system vi byggde på skolan använde vi LED-belysning med rött ljus. Denna färg skall kunna ge knubbiga plantor. Problemet var att ljuset var direkt obehagligt att ha i klassrummet. Vi återgick därför till vitt ljus.

Solljus "is da shit"

Tänk på att solens strålar är ovärderliga! Om du har en chans att utnyttja naturligt solljus och komplettera med stödbelysing kommer du att få en FANTASTISK tillväxt. Ett söderfönster är bäst, men även öst och väst ger en viss mängd ljus. En solig dag utomhus ger upp mot 2000 μmol/sm2 eller 100.000 lux (Lysrör 148.00 lux)

Även på vintern kan du i ett söderfönster tillfälligt få upp mot 30.000 lux. En växt behöver minst 1.600 lux för tillväxt (30 μmol/sm2)

I skolans stora söderfönster flödar solljuset in. Vi har även en LED-list över varje låda som ger extra belysning och maximerar vår tillväxt. Dagarna blir ju kortare och kortare nu på hösten.

Detta var en översiktlig genomgång för grunderna inom växtbelysning. För fördjupad läsning hänvisar jag tex till www.hemmaodlat.se eller www.vaxthusljus.se. Den senare sidan drivs bla av en av sveriges ledande forskare på växtbelysning, Carl-Johan Bergstrand SLU.