måndag 27 februari 2017

Dags att skola om växter

I fjol var första gången någonsin som jag verkligen på allvar uppskattade att skola om mina förodlade växter. Tidigare år har jag enbart sett detta som stressande och som ett nödvändigt ont. Jag har försökt ta genvägar och hoppa över moment. Jag har försökt både att låta växterna stå i såjord helt tiden och även att så direkt i planteringsjord. Jag vet inte hur det gick till... men helt plötsligt njöt jag bara av detta.

I helgen skolade vi om den första omgången växter. Tre sorters penséer, tomatsorten Vilma och två sorters kronärtsskocka. Köksbordet blev ett litet slagfält...och som vanligt blev det lite mycket av allt. Vi har tex MYCKET fler tomater än vi någonsin kommer att ha plats med. Men men man vet ju aldrig. Några kanske vissnar, och så kanske vi blir bortbjudna och skall ha med en gåbortsblomma och så skall ju en hel del växer tas ner till jobbet.

Köksbordet blir ett slagfält....
Det första bladparet en växt får kallas hjärtblad eller cotelydon. Dessa uppvisar inte alls den vuxna plantans egenskaper, utan är ofta helt släta. Det andra bladparet är sk karaktärsblad och liknar däremot den vuxna plantans blad. Felet många gör är att man är för ivrig med omskolningen. Omskolning skall inte göras förrän det andra bladparet utvecklats. Det är först då rötterna är tillräckligt utvecklade för att klara omskolningen.

De små karaktärsbladen börjar utvecklas på tomatplantan.
    Läs mer om omskolning på Odla.nu

Jag älskar att beskära äppelträden

Vi har 5 st äppelträd på vår tomt. Jag ÄLSKAR verkligen att beskära dem! Jag utger mig dock inte att vara duktig på det och jag är definitivt inte utbildad. Någon gång planerar jag dock att ta tag i detta och faktiskt gå en kurs. Trots att jag inte är utbildad funderar jag mycket när jag klipper. Själva processen är så kul. Klippa, ta ett steg tillbaka, betrakta, fundera på vilka grenar som kan bli vad och klippa igen något otroligt rofyllt och samtidigt kreativt.



Ibland får jag frågan av vänner kring hur de skall göra med sina äppelträd. Skall jag vara riktigt ärlig känner jag mig då lite kluven. Om de känner sig osäkra skall de definitivt anlita ett proffs. Man kan fördärva ett träd mycket om man gör fel. Om man skall ta större grenar och verkligen förändra ett träd är det viktigt att veta vad man gör. Å andra sidan har jag en fras ringande i huvudet som en klok vän en gång sa.

"Ingen får någonsin idén att kritisera möbleringen eller för den delen din städning när de besöker dig. Då skall de också ge tusan i att kritisera din trädgård eller din ogräsrensing heller. Tänk på att trädgården är en förlängning av dig själv som person." 

Detta går naturligtvis att tillämpa på fruktträden också. Det är bara du som vet hur du vill att dina träd skall se ut. Men precis som att man ibland behöver anlita ett inredningsarkitekt för att få bra lösningar i hemmet, kan man ju även behöva anlita ett proffs på trädbeskäring för att verkligen få fram sin vision med träden.

Vårt ena äppelträd innan beskärning.
Samma träd efter årets beskärning.

När jag beskär mina äppelträd följer jag följande regler:

  • Grenar som går rakt upp skall bort
  • Grenar som går in mot trädets krona skall bort
  • Grenar som rör vid varandra eller riskerar att göra så med frukt på skall glesas ut
  • Jag klipper flera gånger om året. Både vårvinter och sommar. Observera att detta gäller äppelträden. För körsbärsträdet gäller helt andra tider där gäller JAS (Juli, Augusti, September)

Utöver dessa ganska enkla regler har jag två mer diffusa och kanske lite komiska som finns med lite i bakhuvudet. En äldre herre sa följande saker till mig. "Kronan på ett rätt beskuret äppelträd skall man kunna kast sitt plommonstop rakt igenom utan att det fastnar" samma herre sa också "När du tycker att du klippt färdigt, tar du lika mycket till."

Detta träd dömdes ut av alla... jag ser det som ett långsiktigt renoveringsobjekt.

När vi flyttade in för 8 år sedan fanns inte en enda låg gren på trädet ovan. Kronan satt hur högt upp som helst... var delad i tre delar... och var ett enda trassel av grenar. Alla sa att trädet var bortom räddning...men jag ville inte ta ner det trädet också (vid fick ta ner flera andra träd som stod helt fel). Har varit jättebrutal mot trädet i flera år. Nu har vi i alla fall fått ner det en bit. Det har också börjat ge stora fina äpplen (innan endast pyttesmå). Ur en arborists ögon ser det säkert för djävligt ut...men jag tycker det är kul att jobba med det. Ser det som en process. Kommer kanske aldrig att bli något fint...men utmaningen med det är kul. En person som jobbar med beskärning, och även utbildning av trädgårdsmästare gav mig kommentaren: "Du har ju byggt upp en ny krona med unga grenar, så det ser bra ut efter omständigheterna". Denna kommentar stärkte mig verkligen!


Läs mer om beskärning på Odla.nu

Odling på sportlovet

Sportlovet blev inte riktigt som vi tänkt oss. Nadja jobbade visserligen hela lovet, men jag och barnen var lediga och hade planerat att spendera större delen av lovet i slalombacken. Yngsta dottern hade även framfört önskemål om att besöka några av föreningsaktiviteterna som annonserats i kommunens sportlovstidning. Av detta blev det dock INGET. Yngsta dottern var sjuk HELA lovet. Efter flera dagar av tv-tittande, läsning, pysslande, tv-spel började barnen bli sugna på att göra annat. Odlandet och förädlandet av det vi odlat i fjol erbjöd då ett antal kreativa, annorlunda och roliga aktiviteter.

Äldsta dottern Linnéa skötte själv planteringen av våra Pelargonsticklingar. Frågan är bara om man "skadat" sitt barn om hon spontant utbrister: "Pappa, titta vilka fina rötter denna har. Den måste du fotografera."

Yngsta dottern Flora var stolt  då hon helt själv fick det STORA ansvaret att så de få dyrbara Rubeckia-frön vi lyckades torka i höstas.
Vi tinade ett par rejäla påsar krusbär från i somras som vi kokade. Det skulle blivit marmelad...men då den stelnade dåligt konstaterade vi att den istället får användas som sylt.
Köksbordet omvandlades till ett mindre slagfält då den första stora omskolningen skedda. Tomaten Vilma, Penséer och två sorters kronärtsskocka.

Trots den envisa förkylningen och det faktum att lovet inte blev riktigt vad vi tänkt, har vi ändå varit lediga och gjort saker vi gillar. Det är ju det som verkligen räknas.

onsdag 22 februari 2017

Hydroponisk odling

Idag tog jag ett beslut som bar emot lite grann. Jag var nere på skolan en vända för att kolla till växter och fiskar (det är egentligen sportlov) och konstaterade att bladlusangreppet på vår hydroponiska basilika var värre än tidigare. Vi har haft ovanligt stora problem med bladlössen i år. Tidigare år har vi klarat oss bra...men i år har det varit en ojämn kamp mellan oss och de små rackarna.


Jag bestämde mig för att tillfälligt avveckla de hydroponiska odlingarna och koncenterara oss på att odla Microgreens, också kallade Baby-leafs, och att planera vår STORA nya skolträdgård. Jag tänker att de hydroponiska odlingarna får gå i träda tills i höst.... men vem vet. Kanske ändrar jag mig då jag träffar eleverna på måndag. Kanske startar vi då bara om. Vi får se.


Har fått frågor på mail, instagram och här via bloggen om våra hydroponiska odlingar.  Jag lovar att vi skall berätta mer om hur vi gör. Vi skall skriva utförligt om detta i bloggen. Tänkte att ni tills vidare kanske kunde hålla till godo med en film vi spelade in om en produkt vi själva tog fram för 1,5 år sedan. Vi byggde tillsammans dessa lådor, spelade in filmen, skickade den till IKEA och hoppades att de skulle plocka upp bollen. Observera att detta var INNAN IKEA kom med sin hydroponiska lösning. Vi vet (från säker källa) att IKEA dock redan var på gång med utvecklingen av sina system...men tycker ändå att det är lite coolt att vi var före. Dessutom tycker vi (Ursäkta IKEA) att våra lådor är både bättre, eftersom de har syresättning, och snyggare.

video

Ber om ursäkt för att filmen fått så dålig upplösning
Filmen var ej ämnad för denna typ av publicering.
Lovar att sätta mig in i andra typer av publicering framledes
...och även att hålla mig mer kortfattad.



tisdag 21 februari 2017

Betrakta de små underverken


Några vänner säger att jag börjat uttrycka mig poetiskt, faktisk nästan lite religiöst om odling. När jag läser stycket nedan får jag väl nästan hålla med. Fast det är väl också så att detta är ett sätt att stilla sin hunger efter grönskan och den ljuvliga period som stundar.
Jag vet att detta inte är rymdforskning (Även om åtminstone någon av bilderna vid en snabb anblick lite ser ut som en alien) och att ni säkert sett detta innan...men JAG blir ibland fascinerad av det lilla, vackra som finns där mitt framför våra näsor. Som sker där mitt framför oss men som vi ändå missar. Fastna inte bara i det stora...utan ta er tid att betrakta det lilla.
Man säger ofta att nutidsmänniskan missar att uppleva det som händer runt om kring, eftersom hen är alldeles för upptagen med att fotografera det. Det stämmer kanske ibland... men samtidigt kan faktiskt jakten på den där fina extrema närbilden kan få dig att se det du annars missar. Så skit i TV:n ikväll och studera istället de underverk som sker i dina förodlingar RIKTIGT nära.
Det första lilla skottet som tittar upp på min sötpotatis.
Vacker och häftig. Som en explosion i slowmotion....

Vist är känslan frustrerande när de små hjärtbladen inte riktigt
orkar ta sig ur fröskalet. Man VILL hjälpa till. Men alla gånger man
gjort detta...har man skadat bladen.

När de första karaktärsbladen dyker upp. När man verkligen börjar se
vad det skall bli. Nu kan man kanske se OM man blandat ihop fröerna. 

Alla har nog sett hasselns stora hanhängen...men har du gått RIKTIGT nära
så att du kan se de röda små söta honblommorna som finns nu?

måndag 20 februari 2017

Axonaskolans odling med i Land

Idag är skolans odlingar med i tidningen Land. Så himla kul att detta uppmärksammas. Att det jag tror på och missionerar sprids. Att det som ger mig och mina elever så mycket glädje kan fångas upp av andra. Kul också att mina elever ser att man kan få positiv uppmärksamhet av att "odla morötter" och att man inte måste vara med i "Paradise Hotel"


Bilderna är förvisso mina egna men texten är skriven av Annika Boltgård på Land. Hoppas det är ok rent upphovsmässigt att jag tagit en skärmdump på artikeln och länkar till Land.

Länk till Land 


torsdag 16 februari 2017

Dags att ta tag i rabarberbädden

I år har jag tänkt ta tag i rabarberbädden hemma. Den lutar i dagsläget åt helt fel håll. Dvs den lutar dels in mot häcken och olyckligtvis även mot norr. Känns inte helt optimalt. Jag planerar sticka ner en rad betongplattor i bakkanten och fylla på med jord och även göda upp ordentligt. Som ni ser på bilden har rabarbern redan visat små knoppar där jämte lite smått klipp från tujahäcken...så även om snön nu kom och tillfälligt dolde detta arbete för mig, får jag inte glömma det nu när snön smälter i veckan.



I fjol gjorde jag även försök med glasrabarber, dvs att odla första skörden av rabarber i totalt mörker. Rabarberna blev FANTASTISKA. Så mjäla och inte det minsta sura. I fjol åstadkom jag mörkret med en uppochnedvänd regnvattentunna. Experimentet föll så pass väl ut att jag i år tänkt mörklägga alla stånden. I England är odling av glasrabarber stort. Odlingstekniken kallas där "forced rhubarb". Det finns rabarber-lador där rabarbern odlas i mörker inomhus, och speciella lerkrus som privatpersoner ställer över sina rabarber. Jag tänker lösa min odling med en stor plyfa-låda i år. Jag bygger helt enkelt in hela bädden. Jag återkommer med bilder på låda och färdiga rabarber.

 

Här kan ni se skillnaden på rabarbern som fått växa vanligt och den som vuxit i mörker. Man blir först lurad av hur klena de ser ut eftersom de har dåligt utvecklade blad. När man jämför stjälkarna sida vid sida ser man dock tydligt hur mycket kraftigare och ljusare glasrabarbern är.


Lästips:


tisdag 14 februari 2017

I år skall jag odla mängder av Zinnior!

Efter ett rejält styrkepass med snöskyffeln är det skönt att sjukna ned i soffan med en mugg kaffe och givetvis en frökatalog i knät. Det finns SÅ mycket kul och vackert att odla. I fjol hade jag 100% fokus på det ätliga. I år har jag vidgat mina vyer och skall odla en massa bara för att det är vackert.

Jag skall bla odla MÄNGDER av Zinnior! Jag blev helt betagen av denna blomma i fjol. Jag visste först inte vad det var som dök upp i min rabatt. Den hade ingått i en fröblandning jag vunnit i en tävling och som jag helt okontrollerat bad min dotter så på valfri plats. Hon sådde...och en vacker dag stod den bara där. Som en röd ensam praktfull klick mitt i en djungel av mera "blyga växter". Påsen var slängd för länge sedan och jag var tvungen att fråga trädgårdsintresserade vänner vad det var. Svaret var ZINNIA!
.

Zinnian är utsedd till årets blomma 2017 och kommer säkert (tillsammans med bönor som också är årets växt) att dyka upp i alla möjliga varianter hos samtliga fröföretag. Jag skall så MÅNGA!

En snabb titt på pelargonerna

Har redan skrivit ett inlägg idag...men kan inte låta bli en snabbis till... det är ju ändå "Alla hjärtans dag" ;-) Riktigt häftigt att se skillnaden på dessa båda. Till vänster en fullvuxen, nyköpt blommande pelargon som säkert stressats för att växa snabbt så att den kan säljas. Till höger en två månader gammal stickning. Denna stickling har jag själv tagit den 24 november från en av fruns förvuxna Mårbackapelargoner. Den har fått utvecklas i lugn och ro men var endast en bit stam från början. Kolla skillnaden på rötterna!




En skolträdgård återuppstår

Ikväll firar säkert många "Alla hjärtans dag". Det har väl vi också gjort lite grand. Frun hade köpt en operalängd med hjärtan på och tjejerna fick vars en liten present. Det är dock en annan anledning till att jag sjunker ner i TV-soffan med ett brett leende på läpparna.

IDAG HAR ARBETET MED ATT GÖRA OM VÅR SKOLGÅRD PÅBÖRJATS!
Som en del av detta arbete kommer ett skolträdgårdsland på 200-300 kvm att byggas.

Vaktmästaren började idag riva det gamla murkna staketet.
Det känns extra roligt att göra detta eftersom skolan jag jobbar på tidigare varit en lanthushållsskola. Där har funnits odlingar, kryddland, prunkande rabatter och plantering med fruktträd. Fruktträden har nog i och för sig aldrig nått några större höjder. Jag gissar att jordmånen helt enkelt inte varit den rätta. De fruktträd som fortfarande står kvar är små, klena och knotiga och lever en tynande tillvaro. Rabatterna var som sagt prunkande. Det kommer jag tom ihåg. När jag började på skolan för 16 år sedan fanns där fortfarande mycket växter i de breda rabatter som fanns överallt på skolgården. På den tiden var jag dock totalt ointresserad av detta. Trädgårdsväxter intresserade mig inte ett dugg. Det var enbart vilda växter och djur som fångade biologen Andreas intresse. Då inge i kollegiet hade tillräckligt intresse och då vaktmästarens tid inte räckte till lades rabatt efter rabatt igen.

Bild från lärarrummets fönster. Här skall stora förändringar ske.
Nu skall skolträdgården alltså återuppstå likt fågeln Fenix. Jag tänker dock anlägga ett mer ändamålsenligt land. Jag tänker upphöjda bäddar, varmbänkar, flis på gångarna, bärbuskar som gräns mot gräsytor, verktygsförråd och vatten lättillgängligt och någon form av uteklassrum och sociala småytor med bänkar och bord. Det skall bli SÅ kul!

En bild från i våras när varmbänkarna precis startats upp.
På samma plats skall det nya stora landet anläggas.

Våra 12 varmbänkar har tjänat oss väl i 3 år,
men nu är det dags att ta nästa steg.




  

lördag 11 februari 2017

Alla pratar odlingsbelysning...

För en tidig odling är belysningen A och O. Detta eftersom energin i solstrålarna inte är tillräckliga förrän i april. Det är därför inte konstigt att ALLA därför talar belysning just nu. Jag är ABSOLUT ingen expert på detta och kommer därför hålla mig MYCKET kortfattad. Se detta som en sammanfattning av de artiklar jag läst. 

Innan jag blir för teknisk vill jag också nämna att jag anser detta är ett utmärkt område för elevförsök. Som vanligt vill jag verkligen slå ett slag för hur viktigt det är för inlärningsprocessen att misslyckas ibland.  



Växter vill ha speciella våglängder för att utvecklas optimalt...men det viktigaste är egentligen MÄNGDEN ljus. Denna mäts (om man skall vara RIKTIGT exakt) i PPFD. Detta betyder mikromol per sekund och kvadratmeter, dvs i dagligt tal hur stor vikt fotoner (ljuspartiklar) som träffar en bestämd yta hos växten varje sekund. Mätutrustning för denna enhet är OTROLIGT dyr och innehas därför inte ens av de allra största odlarna. Därför mäter man oftast ljusmängden i andra enheter, och använder omvandlingstabeller.

Från billiga rör får du kanske inte lika många ljuspartiklar som du får ur ett riktigt odlingsrör och inte heller i den där optimala våglängden som växten helst vill ha. Däremot får du många ljuspartiklar per krona, eftersom rören är billiga. På det viset gör du ju en god affär. Sen gäller det att rören ej blir för varma. Du kan då dels bränna växterna och dels få för varmt i hela det utrymme du odlar...och då behöver du ännu mer ljus. Det är nämligen så att desto varmare du har i rummet, desto mer ljus behöver växterna för att inte ränna iväg på höjden och bli långa och gängliga.

Då jag egentligen inte sitter inne på så många svar och då jag inte vill stjäla material bara för att framstå som duktig väljer jag idag att hänvisa er till proffs. Läs och bilda dig en egen uppfattning.


Jag har en blandning av olika belysningar. Eftersom jag har mycket odlingar på jobbet och stora ytor som skall belysas året om, är priset ganska avförande. Har därför testat många olika billiga varianter. Mina allra minsta små älsklingar får dock alltid det bästa. Successivt kommer jag även att byta upp mig. De olika belysningar jag kör idag är:

  • Riktiga odlingsrör T5 från Nelson Garden
  • Billiga lysrör T5 från Biltema
  • Lågenergilampor CFL (Kompactlysrör) Osram
  • Odlingslampor LED av okänt märke inköpta på E-bay.

"Du kan komma fram till målet med en Volvo 240 också, men inte lika snabbt som med en Porsche, inte lika miljövänligt som med en Tesla och kanske inte med lika hög komfort som en Mercedes" 


torsdag 9 februari 2017

Odlingsexperiment utan elever (?)

Idag har jag kört igång ett eget experiment i klassrummet...utan att eleverna (!!!) Inte något direkt revolutionerande, men ändå kul och spännande. Det är inspirerat av det jag såg när jag var liten och dagbarn hos min farmor. Hon tog ganska ofta sticklingar från sina Saintpaulior. Fortsätt läsa så får du se varför jag gör det utan eleverna och hur jag gör.


Varför experimentera utan elever

Visa glädje och väcka intresse
Jag gör ibland experiment, odlingar osv på egen hand bara för att det är kul. Jag gillar att upptäcka nya saker. Att testa om jag kan. Jag tror också att eleverna ser denna glädje och nyfikenhet hos mig. Att den är ärlig. Jag kommer själv ihåg min egen mattelärare som med ett påklistrat leende sa att "Matematik är det roligaste som finns". Vi elever såg att hen inte menade detta. Det är inte så att detta blir sant bara för att man säger det. Jag tror att mina elever ser att jag älskar mina ämnen OCH älskar kontakten med dem.... just för att jag gör det.

Jag tror även att bara det faktum att det faktiskt står lite experiment "och puttrar" i salen, fångar elevernas intresse. Eleverna frågar och lär sig saker även mellan lektionerna och utanför ramarna för de ämnen de just nu läser. De lär sig utan att vara medvetna om det. De inhämtar kunskaper av eget intresse. Anser att detta är en MYCKET viktig del. Det är inte bara eleverna som är nyfikna, frågar och lär sig. Nyfikenheten finns även bland mina kollegor.

Göra nya saker för mitt eget nöje
Jag är ensam NO-lärare på högstadiet och undervisar därför om ALLA ämnesområden varje år. Jag har alltså tex kört kursen om människokroppen 16 ggr vid det här laget. Jag jobbar på en KANONSKOLA. Jag kommer högst troligt inte flytta på mig under en överskådlig framtid. Jag har kanonelever och har själv fått möjligheten att bygga min egen tillvaro. Jag måste hela tiden utveckla min undervisning så att jag ej fastnar i samma hjulspår. Då gäller det att ta ut svängarna och texta nya saker.


Experimentet

Hur stor inverkan har rotbildande hormon när man tar sticklingar från Saintpaulia? Farmor satte helt enkelt sina blomblad i ett glas vatten i fönsterkarmen. Jag minns ej hur framgångsrik hennes metod var. Hade hon nått större framgång med rotbildade hormon? För att ta reda på detta slaktade jag en Saintpaulia. Varje blad ställdes i ett provrör.
  • Hälften med enbart vatten. 
  • Hälften i "Willow-water", dvs ett avkok på pilträd. Detta sägs innehålla höga halter av rotbildande hormon.
Nu står odlings-experimentet i lärarrumsfönstret. Vad skall hända? Fortsättning följer.....


tisdag 7 februari 2017

Hela lärarkollegiet odlar

I dag bad jag att få ta konferenstiden i anspråk. Hela lärarkollegiet kom ner i NO-salen. Jag tycker ibland att vi är lite FÖR effektiva. Vi är stressade, har mycket på agendan och känner många måsten. Idag ville jag att vi skulle slappna av lite. Ha lite tid att snacka och ta en kopp kaffe. Samtidigt ville jag så ett litet frö inför vårens begynnande odlingar.

Katedern i NO-salen dukades upp med tillbehör för tre odlingar som är mycket aktuella och lite trendiga.

  • Fönsterodling av sötpotatis
  • Sticklingar från Pelargon och Saintpaulia
  • Ärtskott (microgreens)

Just nu figurerar bilder och beskrivningar på dessa i MÄNGDER i sociala medier. Alla verkar ha sin bestämda åsikt om HUR odlingen skall genomföras. Några säger att sticklingar är bäst i jord, andra i vatten och en tredje variant är att kombinera. En annan fråga är om man skall använda rotbidande hormon av den typen som finns i "Willow-water". Några säger att ärtorna skall groddas innan de sås och andra att det inte behövs. Och sötpotatisen skall vi bara inte tala om. Odlingen av den verkar det finnas lika många varianter på som odlare.

Uppgiften kollegiet fick lösa i grupper var att utforma någon typ av undersökning för var och en av odlingarna. En helt öppen och förutsättningslös uppgift som skulle diskuteras över en kopp kaffe. Man skall även diskutera hur detta går att använda i undervisningen. Undersökningen skall genomföras praktiskt, så alla kommer även tvingas få sina fingrar jordiga. Det är inga måsten förknippade med övningen. Vill de ej sköta sina experiment-odlingar, lämnar de kvar dem hos mig i NO-salen och övningen slutar i samma sekund de går ut ur salen. Vill de ha med odlingarna till sina klassrum eller placera dem på lärarrummet gör de det.

En annan fråga jag gärna ville att kollegorna diskuterade var: I vilka ämnen går detta att använda?....och hur? Vi har vid tidigare odlingsprojekt märkt att i synnerhet elever som normalt brukar ha svårt att tex producera texter haft mycket lättare för detta då de fått skriva om självupplevda saker...som odlingen. Hur använder vi detta på ett bättre sätt? Spännade frågor tycker jag.


På bilden har kollegiet precis lämnat klassrummet och gått hem. De  flesta tog med sina odlingsexperiment till sina klassrum. Kvar står bla tre lådor med sådda minitomater. Dessa skall stå på värmematta och med belysning uppe på lärarrummet.

måndag 6 februari 2017

Odla sötpotatis

Man vet att man är en odlings-nörd, när man bara inte KAN låta bli att testa varenda liten odlingstrend...bara för att se om det funkar lika bra för en själv också.
Och om någon av er nu skulle missat alla dessa bilder som bombar det sociala flödet (mitt flöde iaf...pga alla vänner som odlar)... så är detta sötpotatis i vatten. De får stå på detta sätt tills de börjar skjuta skott. Skotten bryts sedan av och sätts i jord. Dessa rotar sig och växer sedan (förhoppningsvis) ut till långa rankor med vackra blommor. Bladen och blommorna går att äta. Det är pga detta (och för att de är vackra) man odlar dem...inte för att få knölar. I Sverige är odlingssäsongen för kort för att få några knölar att tala om. Detta tar vanligtvis 9 månader och med en högre temperatur än vad vi får i vid normal frilandsodling.



Har sett detta innan (men aldrig själv testat)...men i år fullkomligt exploderar denna trend. När jag skrollar igenom mitt instagramflöde ser jag hur många liknande bilder som helst.

...och by the way....självklart köpte jag några extra sötpotatis...så att mina elever också får testa detta.

Det är verkligen trendigt och inne med sötpotatis. Alnar genomför just nu försök med ta fram en sort som skall klara svenska förhållanden. Läs mer om Alnarps sötpotatis här

Tidiga försådder

På jobbet kan jag ha det i stort sett hur uppställt som helst. Jag har en NO-sal där jag har alla mina lektioner. Pågående odlingsexperiment (och andra experiment) får ta plats och får stå framme. Hemma är det lite annorlunda. Fortfarande får givetvis förodlingen ta plats...men samtidigt vill vi ju inte att det skall se hur belamrat ut som helst HELA våren. I år har jag därför valt nedanstående lösning.



I vardagsrummet står detta rustika "bord" gjort av en halv lastpall och två bockar. På bordet har jag de senaste sådderna. Belysningen är två t5-rör och där finns även  en värmematta. Det är mysigt och trevligt att ha de små bebisarna så nära.


När fröna grott och kommit upp ordentligt flyttas de ned i källaren. Där har jag byggt upp tre billiga IKEA-hyllor så att jag kan odla på höjden. Temperaturen i rummet ligger ganska konstant på 16 grader. Som belysning kör jag lågenergilampor. På sikt skall jag satsa på lysrör eller LED, men denna lösning blev billigast för mig då jag fick spotlightsen gratis.


Tomaten Vilma trendar (?)

Höstterminen i skolan innebär för mig en mer teknisk odling i skolan. Vi odlar hydroponiskt och aquaponiskt. Det är mycket duttande, provtagningar av vatten och finlir med ljus och näring. Detta arbete medför att vi kan odla året om, skörda färska råvaror till skolmatsalen och viktigast av allt, får konkreta exempel på tex kvävets kretslopp där mitt i klassrummet. Det är pedagogiskt sett HELT lysande! Alla klassrum borde ha detta!
Så fort det går över nyår och man går mot ljusare tider slår dock känsnan till. Den kommer VARJE vår.

JAG VILL BÖRJA ODLA PÅ VANLIGT SÄTT... I JORD.

Många odlingsentusiaster känner säkert likadant. Risken är bara att man är lite förnivrig. Vissa grödor går att så tidigt, medan tidig sådd av andra gör att man riskerar få på tok för ranka och klena växter. Som regel är det svårt att ge växterna det de vill ha. De vill stå svalt men ljust om de inte skall växa iväg för mycket på höjden.

I år har jag i mitt sociala flöde sett en gröda som speciellt många sått tidigt. Tomatsorten Vilma. Vilma sägs inte bli mer än ca 30 cm hög. Hon ger inte så mycket skörd, men kan pga sin behändiga storlek stå på fönsterbrädan mellan orkidéerna. En liten dröm för de som har klåda i odlarfingrarna med andra ord. Självklart vill jag testa denna växt. Vi har sått den både hemma och i skolan.
Mina plantor är inte så stora ännu, men de kommer.


Dessa små Vilmor såddes för snart 3 veckor sedan och har precis börjat få sina första pyttesmå karaktärsblad.

Sticklingar från pelargoner

I slutet av november tog jag och eleverna våra första pelargon-sticklinga. Det  var lite tidigt...men vi var ivriga och ville komma igång och odla. Pelargonen i fråga som vi tog sticklingar av var min frus kära Mårbacka. Den hade stått undanskymd bakom en gardin och var nu mycket lång och rank. Vi tog dels topparna (sk primärstickling) men även biten direkt under (sk sekundärstickling). Som ett experiment tog vi även rena stambitar längre ner. Dessa hade inte så mycket som ett löv på sig.

När man tar sticklingar finns det många tekniker. Pelargoner är lätta att lyckas med. En del föredrar att sätta sticklingarna direkt i jord, medan andra först har dem i vatten för att rota. Vi körde ett mellanting. Våra sticklingar fick först rota sig i vatten, men istället för att stå direkt i vattnet stack vi ner dem i ett rotningsmedium. Finns att köpa i välsorterade butiker eller online. Märket vi körde med är "Root Riot". När sticklingarna bidat ett rotsystem planterade vi om dem med svamp och allt i planteringsjord. I och med att svampen finns närmast stammen, bildas en skyddad zon där rötterna inte skadas vid omplantering. Detta är annars ett argument som brukar framhållas av förespråkare för att sätta sticklingarna sticklingarna direkt i jord.









söndag 5 februari 2017

Försådd av kronärtskockor

I början av januari försådde jag mina kronärtskockor. Jag fick några fina skockor i fjol men samtidigt led de av insektsangrepp under hela den första delen av sommaren och blev vid två tillfällen nästan kalätna. Det kändes inte riktigt som jag gav dem justa förutsättningar och jag är faktiskt förvånad att de gav någon skörd alls. Plantorna jag satte ut i fjol var ganska små, men riktiga kämpar. I år tänker jag bättra på mina och skockornas chanser lite genom att ha större plantor. Därför börjar jag också tidigare med förodlingen. 

På jobbet håller vi ju på som bäst att planera för ett rejält skolträdgårdsland. Jag har lite funderingar på om inte skockorna skulle kunna utgöra en pampig "center-piece" i landet. Därför har jag sått lite extra många skockor.



Sorterna jag sått är:
Violett
Green Globe

Jag har även planer på att införskaffa den härdiga sorten Herrgårds. Men då denna ej går att så utan endast förökas vegetativt, får jag köpa denna som färdig planta.

En av förra årets skockor i mitt eget land.

Egenodlade penséer

I början av januari sådde jag mina penséer. Jag har aldrig gjort detta innan så jag är helt novis. Med tanke på vad penséer brukar kosta i handeln är det ju frågan om det ens är lönt. Dock väljer jag att bortse från detta faktum. Vetskapen om att ha gjort något själv från grunden har gett mig stor glädje många gånger de senaste åren. Jag är säker på att penséerna kommer att se lite vackrare ut och blomma lite mer prunkande, bara för att jag sått dem själv. 


Sorterna jag sått är
Roccocco
Florist Strain
Spanish Eyes
Plums and Peaches

...och självklart kör vi även samma experiment i skolan. Förhoppningen är att ha egna penséer att sätta ur i krukorna vid skolans ingångar.

Bloggen börjar


Jag heter Andreas Andersson och är Ma/NO-lärare på Axonaskolan i Tollarp. De senaste åren har jag blivit alltmer intresserad av odling både privat och i mitt yrke. Jag har några enstaka gånger fått frågan om det där med om jag inte kunde ha en blogg, men har valt att ducka frågan. Jag tycker om att skriva, har mycket tankar och så... men det är det där med att skriva kontinuerligt är väl inte min grej. Fram tills idag har jag istället hållit mig till att dela med mig av odlingsbilder på Instagram och Facebook. De senaste veckorna har jag dock fått frågan om en blogg mer frekvent och jag har därför valt att testa lite försiktigt.



Om jag varit lite smart, hade jag börjat med bloggen vid årsskiftet. Nu dröjde det ett tag och odlingarna är därför redan igång. Det kommer därför bli lite ketschup-effekt den närmaste tiden. Jag kommer att publicera lite inlägg i efterhand, dvs händelser i trädgård och klassrum som egentligen borde legat i januari kommer hamna nu i februari.