Dags att skola om växter

I fjol var första gången någonsin som jag verkligen på allvar uppskattade att skola om mina förodlade växter. Tidigare år har jag enbart sett detta som stressande och som ett nödvändigt ont. Jag har försökt ta genvägar och hoppa över moment. Jag har försökt både att låta växterna stå i såjord helt tiden och även att så direkt i planteringsjord. Jag vet inte hur det gick till... men helt plötsligt njöt jag bara av detta.

I helgen skolade vi om den första omgången växter. Tre sorters penséer, tomatsorten Vilma och två sorters kronärtsskocka. Köksbordet blev ett litet slagfält...och som vanligt blev det lite mycket av allt. Vi har tex MYCKET fler tomater än vi någonsin kommer att ha plats med. Men men man vet ju aldrig. Några kanske vissnar, och så kanske vi blir bortbjudna och skall ha med en gåbortsblomma och så skall ju en hel del växer tas ner till jobbet.

Köksbordet blir ett slagfält....

Det första bladparet en växt får kallas hjärtblad eller cotelydon. Dessa uppvisar inte alls den vuxna plantans egenskaper, utan är ofta helt släta. Det andra bladparet är sk karaktärsblad och liknar däremot den vuxna plantans blad. Felet många gör är att man är för ivrig med omskolningen. Omskolning skall inte göras förrän det andra bladparet utvecklats. Det är först då rötterna är tillräckligt utvecklade för att klara omskolningen.

De små karaktärsbladen börjar utvecklas på tomatplantan.

    Läs mer om omskolning på Odla.nu