Idag plockade stolta eleverna från åk 8 Axonaskolans första rädisor. Just åk 8 var "snabbast ur startblocken" med sin sådd och har även varit flitiga med vattenkannorna. Gissar att rädisorna därmed blir riktigt krispiga och ej beska. Blir säkert mycket uppskattade i skolköket.
 |
| Två stolta gossar med sin skörd. |
Jag kan inte låta bli att fascineras över hur mycket känslor och tankar som faktiskt ryms i en liten röd rotgrönsak. En känsla av lyxighet och exklusivitet, en första smakupplevelse av våren, stolthet över det man själv odlat, respekt för råvaran och arbetet bakom denna, nyfikenhet att testa något nytt, glädje och stolthet över det man åstadkommit tillsammans.
 |
| Första skörden för i år pågår |
Att odla med elever ger nya kunskaper på ett lustfyllt och roligt sätt. Det stärker enskilda individer och hjälper dem att se nya saker, hitta områden de kan bli duktiga på, öppna ögonen och ge mening och kontext åt teoretiska kunskaper.
Odling stärker inte bara individen. Odlingen enar och bidrar till att stärka "vi-känslan". Tänk vad vi åstadkommit tillsammans! Eleverna får inte bara en grönsak i skolbespisningen idag. De går ut med känslan av att de är en del av något MYCKET bra. De går hem och berättar för föräldrarna vad de åt för grönsak i skolan idag. De sträcker på ryggarna och tänker "Hur många skolor i Sverige kan stoltsera med färska egenodlade rädisor idag?"
 |
| På bilden är rädisorna ansade och sköljda. Så här borde det se ut någon gång ibland hos ALLA Sveriges skolelever. |
Jag är kanske överanalytisk nu... kanske tycker du att jag är jag en drömmare som lever i en utopi. Det gör inget... jag bjuder på det. Jag tror på odlingen som enande kraft och tycker detta filosoferande är ett underbart sätt att starta denna kortvecka på. ❤
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar