Sista veckan...en kavalkad av knasiga vikarier

Jag blir varje år lite utmattad efter alla prov, betyg och omdömmen och stannar hemma några dagar för att vila upp mig nu i december. Istället träder mina "kompisar" in och vikarierar. Detta resulterar oftast i en lite knasig vecka för eleverna, med massa udda händelser. Det är i alla fall detta som är min storry...och jag håller mig till denna. ;-) 

En av årets vikarier: Hermann von Fehling

Jag odlar skägg och hår hela höstterminen. Sista skolveckan hjälper en frisör mig genom att dagligen skulptera fram nya frisyrer ur mitt vildvuxna hårsvall. Med hjälp av hopsamlad rekvisita, kostymer och väl förberedda lektioner undervisar sedan i denna karraktär. 

Från början var det just det lustfyllda och oväntade som var drivkraften. Olika och annorlunda är bra! Man skall våga vara sig själv! Detta är meningar man ofta säger, utan att egentligen tänka på innebörden. Det är de oliktänkande individerna som driver ALL utveckling framåt, inte de som följer strömmen. Genom åren har upplägget för "vikarieveckan" blivit alltmer avancerat och pedagogiskt. De senaste åren har jag helt nischat mig mot naturvetenskap och matematik. 

Jag brukar försöka hitta en balans mellan mina olika vikarier. Vissa av dem är föreläsare, några är praktiker som låter eleverna själva experimentera eller bygga saker och andra är showiga och bjuder på spektakulära experiment och försök. Jag gillar också när någon av den flyttar fram gränser. Att testa att lära ut RIKTIGT svåra saker till grundskolelever. Att på en grundskola undervisa om ämnen som egentligen är att betrakta som univeritetsnivå är verkligen en rolig pedagogisk utmaning.

Måndag: Pavlov lurade elevernas hjärnor med en skyltdocksarm, två penslar och en skalpell.  

Tisdag: Fehling lät eleverna experimentera med "hans lösning" och påvisa sockerarter i olika hushållsvaror.

Onsdag: Dalén var en riktig showman och bjöd både på eldklot av gas och gasdrivna flaskraketer.

Torsdag: Schrödinger var en riktig vildhjärna och sköt bla paintball i klassrummet för att förklara bakgrunden till den komplicerade kvantmekaniken.

Jag vill VERKLIGEN betona att jag INTE tycker att fler "borde vara som jag" eller undervisa som jag. Självklart skall inte lärare behöva göra sådant här. Jag vill bara öppna ögonen för hur FRUKTANSVÄRT kul man kan ha på jobbet (oavsett yrke) om man bara vill. Varje person är sin egen lyckans smed och kan i högsta grad påverka sitt eget liv och tillvaro. Ibland KAN man faktiskt skita i det där med övertid, regler och paragrafer och gå lite egna vägar. Alla behöver inte göra det...ingen skall känna sig tvingad... men alla skall veta att man KAN. Självklart skall man få betalt för det man gör... men ibland kan man investera i sig själv genom att hitta på lite galenskap.

____________________________________________

Jag har fått många frågor om mitt lilla årliga projekt och vilka gubbar jag varit under åren. Därför har jag satt samman denna lilla kavalkad av "vikarier" som bevistat Axonaskolan.

2018

Ivan Pavlov (Fysiolog)

Hermann von Fehling (Kemist)
Gustaf Dalén (Uppfinnare)

Schrödinger (Fysiker)

____________________________________________

2017

Olof Eneroth (Pomolog)
Alfred Nobel (Uppfinnare)
Henri Becquerel (Fysiker)

____________________________________________

2016

Pythagoras (Matematiker)

Alexander Graham Bell (Uppfinnare)
Hank "Beast" McCoy (Professor i X-men)
Nikola Tesla (Uppfinnare)

____________________________________________

2015

Charles Darwin (Biolog)

Albert Einstein (Fysiker)
Gregor Mendl (Genetiker)
Sir Isac Newton (Fysiker)
____________________________________________

2014

Kapten Haddock

Dupond & Dupont
Tintin

____________________________________________

2013

"Den stora pepparkakskuppen"

"Galen frisyrvecka"

____________________________________________

2012

Günter Glühwein (Kemist)

Tulpaner... numera självklara i köksträdgårdslandets serieodling

Så här års reas höstlökarna ut till rekordlåga priser. Det är frestand att köpa, men vad skall man göra med alla lökar? Här har du svaret. Låt dem ingå i din serieodling!

Snitt-tulpaner i raka rader som delar bädd med övervintrad purjolök.

Så här sent på säsongen går det verkligen att fynda. Höstlökarna säljs ut med ibland upp emot 70% rabatt. De lökar som inte säljs kommer inom kort att kastas eller komposteras.

För fyra år sedan fick jag en idé om vad jag kunde göra med de billiga lökarna. Jag råkade ha en pallkrage som var ledig och som inte skulle användas under de tidiga månaderna. Jag fyllde denna pallkrage med tulpanlökar och vipps hade jag mängder med snittulpaner. Helt fantastiskt.

Så här ser det ut när jag sätter mina snitt-tulpaner.

Sporrad av de stora mängderna fräscha tulpaner som vi hade innne dena vår började jag tänka till. Vårt köksträdgårdsland består av stora upphöjda bäddar i trä. Att de är upphöjda gör att joden är redbar tidigare och grödor gror tidigt. I några av bäddarna odlar jag grödor som dock inte kan sättas ut på friland hur tidigt som helst. Det kan tex vara frilandstomater eller gurka. I väntan på att dessa skall planeras ut finns möjlighet att odla en första görda. Jag skulle ju kunna odla sallad, rädisor eller mangold, men jag har ju plats till dem också. Det blir som du förstår TULPANER i dessa.

Hela våren är vårt hem numera översållat av stora buketter med krispiga tulpaner.

Jag återanvänder mina lökar. Blasten står kvar några veckor efter att tulpanerna plockats och fyller på löken med energi. Då blasten börjar vissna (eller då jag börjar bli otålig) tar jag upp lökarna. Jag lägger dem i nätkorgar för intorkning. De intorkade lökarna sparas sedan i garaget under sommaren och sätts åter i landet nästa höst.

Torkade och ansade lökar redo för nästa säsong.

Prismässigt får du flera kilo lökar för samma pris som en bukett med 10 tulpaner kostar. Ur ekologis synvinkel MÅSTE det vara kanon att odla egna snittulpaner. Jag skulle tro att detta gäller även om man INTE återanvänder lökarna. Snittulpaner i butiken är i många fall odlade på sätt som kräver mer resurser än de hemmaodlade. Därtill kommer själva transporten som är en riktig miljöbov. Även om dina lökar sannolikt också transporterats är dessa transporter mindre krävande och mer effektiva.

Denna tulpan var inte så lyckad som snitt-tulpan. Men då jag såg den blomma visste jag var jag kunde sätta den nästa år. Det blev istället en lyckad "provodling". 

Skynda nu att fynda lökar. Det finns fortfarande tid. Tulpaner går att sätta så länge som det går att gräva i marken. Ja faktiskt efter också. Jag minns när jag var liten och min far hittade några påsar som aldrig blivit satta. Han gick ut med spettet och fixade detta i tjälen. Om alla kom upp? Ingen aning... men några gjorde det iaf ;-)

Nytt odlingsexperiment med Harvy

Hur många kg bladgrönsaker kan vi odla i en hydroponisk odlingslåda på en säsong? Vad kostar det att köpa dessa grönsaker i dagligvaruhandeln? Vad kostar det för oss att odla egna bladgrönsaker inomhus? Tjänar man på att odla själv eller är det "bara" att man gör miljön en tjänst?

Det växer så att det knakar i våra Harvy just nu. Frågan är HUR MYCKET DET VÄXER?

Våra frågor är många, men idag inledde vi ett nytt odlingsexperiment med våra hydroponiska odlingslådor Harvy. Alla grönsaker vi skördar i dessa odlingslådor kommer att vägas och bokföras noga innan de används i skolbespisningen. Idag var det dags att toppa basilikan så att denna buskar till sig. En grupp i åk 8 skötte beskärning, vägning och bokförning. 

Idag var det dags att toppa basilikan i våra Harvy-lådor.
Bild: Emma Bengtsson åk 8

Den skördade basilikan vägdes noga och bokfördes.
Bild: Emma Bengtsson åk 8

I låda nr 1 skördades 172,02 g
I låda nr 2 skördades 112,20 g

Även korriandern skall ingå i vår undersökning. Denna skall dock inte användas i dag eller i morgon...så skörden får vänta några dagar.

Så kul med undersökningar som är på riktigt!

Med rätt verktyg blir det lätt att göra avancerade pumpalyktor!

Jag är väl inte mycket för det där med halloween egentligen...men karva pumpor är jätteroligt! Har man dessutom rätt verktyg och vet hur... går det att göra pumpor som ser avancerade ut och imponerar på de flesta.

Denna pumpa gjorde min äldsta dotter helt själv i fjol när hon var 10 år. 

Visst är klassiska pumpor fina, men det är riktigt roligt att snitsa till det lite extra och göra smala linjer, avancerade former och kanske tom jobba med olika lager genom att låta ljuset lysa igenom ett tunnt lager fruktkött som man lämnar kvar.

Det finns många olika verktyg att använda. Till enklare former duger en bra kniv utmärkt. Vi har dock hittat ett nytt favoritverktyg. Det är sticksågsblad som jag vässat i framkant och sedan monterat på en kort rundstav. 

Mina egentillverkade pumpa-sågar.

Med dessa verktyg får man väldigt bra känsla. Spetsen gör att man lätt kan sticka igenom skalet utan alltför stor ansträngning.  Det runda tunna skaftet är perfekt för pennfattning, vilket gör att man kan såga riktigt fina detaljer.

Min yngsta dotter gjorde denna pumpa helt själv i fjol när hon bara var 7 år.

För att veta hur vi skall såga måste vi först få linjer på pumpan att såga efter. Det finns speciella hemsidor med mallar, sk "pumpkin templates" eller "pumpkin stenciles". Ibland ritar vi även egna förlagor. 

För att föra över mönstret till pumpan tejpar vi först fast pappret på pumpan. Eftersom pappret är  platt och pumpan är rundad, går det inte att få det 100%. Man får skrynkla pappret lite här och där och göra små veck. Det ser lite konstigt ut, men brukar alltid ge ett gott resultat.

Efter detta tar vi en kraftig nål och "prickar" i konturerna. När man sticker igenom pumpans skal blir det märken som sedan är lätta att följa när man skär ut.

Denna pumpa gjorde jag för två år sedan. Rolig för för en nördig NO-lärare.

Att karva pumpor är det roligaste med halloween tycker vi. Jag har gjort en låda där vi har alla pumpaverktyg. Kul att ta med när man skall bort, eller när man får gäster hemma den närmaste veckan.

Vad är hydroponisk odling?

Att odla utan jord och endast i vatten kallas hydroponisk odling. Idén om att odla på detta sätt är inte alls ny. Kommersiellt har tekniken använts länge, men nu börjar den på allvar bli tillgänglig för den breda publiken.

När hösten gör sitt intåg och utomhusodlingarna minskar, drar vi igång våra hydroponiska odlingar på skolan. Dessa förser oss med mängder av kryddväxter och bladgrönsaker till skolköket.

Utöver storskaliga kommersiella odlingar var hydroponi, för några år sedan, reserverat för de verkliga entusiasterna. De flesta systemen var hemmabyggen och inspiration och kunskapsdelning skedde via nätforum. Idag kan man gå till i stort sett vilken fackhandel som helst och hitta färdiga kit för att komma igång och odla hydroponiskt på några minuter. 

Färdigt kit från Nelson Garden som heter Harvy. En klar favorit för oss på skolan eftersom den är så enkel att starta upp.

Jag har på senaste tiden fått en del frågor kring de hydroponiska odlingar vi har på skolan. Jag bestämde mig därför att skriva ett blogginlägg som både beskriver hydroponisk odling i allmänhet, samt de odlingar vi har eller har haft. Hoppas bilder och text kan inspirera just dig att testa hydroponi.

Substrat

Vid hydroponi använder man ingen jord, utan endast mindre mängder av något substrat som plantan kan sitta fast i. Substratet skall vara neutralt och inte släppa ifrån sig delar som kan sedimentera eller fastna i eventuella pumpar. Lecakulor, mineralull, pimpsten, kokos och olika typer av svampar är vanliga material för detta ändamål. Olika material kan ha olika fördelar. En egenskap som blivit viktig för mig är att materialet skall vara nedbrytbart. Detta eftersom jag komposterar avfallet. Jag vill INTE hitta massa opåverkade delar i min kompost. Det känns inte hållbart ur min synvinkel.

Jag är egentligen skeptisk till hydroponi i mineralull eftersom det ej är komposterbart eller återvinningsbart, men vi testade det ändå en gång. Det fungerde.

Numera använder vi nästan uteslutande dessa Easy-grow pluggar som är gjorda av kokos och torv. De är helt nedbrytbara och bra att jobba med.

Passiva och aktiva system

Plantans rötter står i direkt kontakt med vattnet. Detta är själva grunden i hydroponi. Det finns passiva och aktiva hydroponiska system. I passiva system står oftast inte hela roten i vattnet, utan delar av roten hänger fritt i luften. Detta gör att växten inte drunknar.

Ett mycket tidigt droppsystem jag byggde av återvunnena flaskor. Systemet fungerade, men krävde mycket skötsel då det lätt blev ojämnt flöde i slangarna.

I aktiva system kan hela roten stå i vatten, eftersom vattnet syresätts regelbundet med tex en pump. Det finns även system som jobbar enligt modellen ebb-flod, där vattnet i cykler töms ur behållaren så att växtens rötter inte står under vatten hela tiden. Det finns cirkulerade system där vattnet kontinuerligt pumpas runt i rör, veke-system där en veke suger upp vatten och tom sk aeroponics där vattnet sprutas som en dimma över rötterna.

Ett hemmabyggt aktivt system som var ett av våra första. Vi fick hjälp av Niklas på "Hemmaodlat.se" att bygga detta. Lösningen är en sk DWC (Deep Water Container) som syresätts med akvariepumpen. På svenska "bubblare".

Som ni hör finns det många olika system att välja på. Vilka man väljer beror på hur avancerad man vill vara. Somliga grödor kan dock vara mer eller mindre olämpliga i något av systemen. Tex är starkt rotbildande växter mindre lämpliga för cirkulerade system, då de kan sätta igen rören och orsaka en översvämning. 

Näring

I vattnet tillsätter man näringslösning. I dagläget är de enklaste gödningarna att jobba med de mineraliska. Detta eftersom organiska gödningar ställer högre krav på systemen. Dels för att de förbrukar en massa syre i vattnet och på så sätt kan skapa syrebrist och dels för att de lätt skapar sediment på bottnen. 

Jag försöker oftast undvika att berätta vad som är rätt och fel. Det ligger liksom i lärarens natur att låta eleverna komma fram till detta själva. Lära dem väga för och emot. Tillsammans har vi ändå kommit fram till följande tankar kring användningen av mineralisk gödning (sk konstgödning) i mindre hydroponiska system.

• Organisk gödning att föredra ur ekologisk synvinkel. Brytning av mineraliska näringsämnen är inte en bra process.
• Då det är ett slutet system kommer vår gödning aldrig ut i naturen. Vi bidrar alltså inte till ngn övergödning med vår odling.
• Med mineraliska näringsämnen är det lätt att komma igång. Vi får ett stabilt system utan risk för sedimentering eller syrebrist. 
• Vi tror att det måste vara lätt att komma igång om man skall få med sig många, förändra beteenden och skapa en folkrörelse.
• Med ett ökat intresse för hydroponi, finns det möjlighet för fler aktörer att tjäna pengar på det. Intresset av nya produkter blir större och nya bättre alternativ kommer.
• Det bör vara bättre med hemmodlat ÄVEN om man använder konstgödning (i denna skala), jämfört med att köpa grönsaker som har åkt runt halva jorden.

Värt att nämna om gödning är att det både finns sk enparts- och flerpartsgödning. Vid enpart är det EN flaska som innehåller alla näringsämnen. Vid flerpart är näringsämnena mer uppdelade. Det är återigen frågan om du vill ha ett lätt, standardiserat system, eller ett mer avancerat där du kan kontrollera enskilda delar. Generellt kan man säga att bladgrönsaker är mer förlåtande, medan fruktbärande grönsaker kan behöva mer av specifika näringsämnen. Om du skall finlira kan det även vara intressant att ha koll på ditt pH värde och justera detta så att näringsämnena löser sig korrekt.

Enpartsgödning eller flerpartsgödning? En fråga om hur enkellt det skall vara respektive hur mycket kontroll du vill ha.

Ljus

En mycket viktig del då det gäller all typ av odling inomhus är tillgången på ljus. Ljus är för att citera en kär odlarvänn "bästa gödningen". Jag träffar med jämna mellanrum på personer som berättar att de minsann odlar tomater inomhus på vintern utan extraljus. Jag argumenterar numera inte emot. Det är lönlöst. Givetvis har de rätt.... men samtidigt vet de inte hur mycket BÄTTRE det gått om växten fått mer ljus. En växt skall dock inte ha obegränsat med ljus, den måste ha vila också. Olika växter har olika dygnsrytm, men vi kör 16 h på alla våra växter i skolan och det funkar.

Vill du nörda ner mer på växter och ljus kan du läsa det här.

Denna odlingslåda designade jag och eleverna tillsammans och skickade in som förslag till flera stora företag. Den är helintegrerad med inbyggd syrepump och belysning och passar i fönsterkarmen. Om vi bygger version 2.0 kommer denna bli längre så att vi får plats med mer belysning.

I skolans stora söderfönster flödar solljuset in. Vi har även en LED-list över varje låda som ger extra belysning och maximerar vår tillväxt. Dagarna blir ju kortare och kortare nu på hösten.

Om du väljer ett enkelt system är hydroponisk odling ursnabbt att komma igång med. Du kan vara igång på 5 minuter! Du kan odla året om och få en fantastisk tillväxt genom att enkelt ge växten maximalt med näring, vatten och ljus. Om du tillåter dig själv att experimentera upptäcker du olika sätt du ytterligare kan påverka tillväxten. Å ena sidan vill jag varna för att tex sätta 6 basilikaplantor i en Harvy. Du kommer då få så mycket basilika att du inte hinner äta undan. Å andra sidan får du kanske tänka på vad du planterar illsammans med din basilika (om du nu bara sätter tre) Vissa sorter är snabba i starten...och andra mer försiktiga. Det kan då tex vara lätt att bli undanträngd.

Ett litet trick vi lärt oss är att sätta ett glas över varje planta då vi sår värmekrävande grödor. Tandpetaren gör att frisk kommer in och risken för mögel minskar. Grödor som i jord kan ha groningstid på 2 veckor gror ibland på detta sätt på 2 dagar.

Detta var en liten översikt och introduktion till hydroponi och bilder på hur vi odlar på skolan. Vill du ha mer kött på benen rekommenderar jag fördjupad läsning på tex www.hemmaodlat.se eller varför inte förbeställa Niklas Hjelms bok om hydroponi - "Hydroponisk odling - Köksträdgård utan jord". Boken kommer ut i januari och är den första om hydroponi på svenska.