Det blev ett rejält lass med grönsaker som bars in i farstun i eftermiddag. I morgon får jag igång tidigt så att jag hinner tillaga och förädla de härliga råvarorna, så att vi får glädje av dem. Planen är att broccoli och brysselkål blir lyxiga tillbehör till söndagssteken (som vi för ovanlighetens skull skall ha). Morötterna skall bli en mustig morotsoppa som snabbt kan tinas de dagar det är lite stressigt med middagen och vitkålen skall bli surkål till julbordet.
Säkert upprör jag någon med mitt tilltag. Många av grönsakerna hade verkligen kunnat stå kvar ute i landet. De skånska vintrarna är milda, så morötter kan vi plocka hela året om de bara skyddas lite. Och min fantastiskt givmilda broccoli hade säkert kunnat producera några små buketter till. Men det finns en anledning till att mina bäddar gapar så tomma just nu.
Anledningen heter TULPANER!!! Förra året snubblade jag över en rejäl hög billiga tulpanlökar på rean. Jag visste hur mycket min fru älskar färska tulpaner och tänkte att jag kanske kunde överraska henne. Istället för att ha tulpaner i rabatten som är "fina där de står", kunde man kanske låna några bäddar i köksträdgårdslandet till snittulpaner under en tid.
Experimentet blev mycket lyckat. Tulpanerna stod där jämte den övervintrade purjon i prydliga rader. Vi hade färska tulpanerbuketter överallt i huset och tog även med oss egna tulpaner som "gå-borts-blommor". Tulpanerna var kraftiga, fina och helt krispigt färska. De stod nog dubbelt så länge som en köpt bukett. Det hela kändes MYCKET lyxigt och numera är det inte bara frun i huset som uppskattar tulpanerna på bordet. När jag nu odlat dem själv (istället för att köpa dem) knyter jag an till dem på ett annat sätt. Jag ser tulpanerna på bordet i ett nytt ljus så att säga.
Vi plockade alla blommorna så att dessa ej skulle ta mer näring från löken än nödvändigt, men lät blasten stå kvar ett bra tag och fylla på lökens energireserver. Jag plockade sedan upp lökarna och lät blasten torka in. Lökarna har jag sedan förvarat luftigt i en låda och skall i år sätta dem igen. Lökarna hade delat sig och var nu flera, men vissa var ganska små. Jag sätter alla, men tror inte att alla kommer blomma detta år.
Bädden jag hade tulpanerna i var tänkt för kål och frilandstomater. Båda dessa förodlade jag jag själv, så det var ingen brådska att frigöra ytan. Tulpanerna blev på detta vis en del i den serieodling jag har för att utnyttja min ganska ringa odlingsyta.
Efter övervägande bestämde jag mig alltså för att göra om min tulpanodling i år igen. Så pass bra var den. Och ja jag vet att jag kanske tappar lite odlingstid. Kanske jag skulle kunnat klämma in en snabb skörd av spenat där i bädden... men jag känner ändå att det är värt det.
Jag är väl medveten om att alla tulpanlökar inte lämpar sig att lagra. Jag vet inte om jag kommer orka med jobbet att torka in lökarna i år. Kanske jag bara desperat sliter upp dem för att hinna med den där tidiga skörden av mangold....men vad gör det? Du tycker kanske det känns som slöseri att slänga lökarna på komposten? Det tänkte jag också... men sen kom jag att tänka på att alla förtjänster, ÄVEN OM LÖKARNA EJ ÅTERANVÄNDS.
- Handlaren får några kronor för lökarna som annars kastats.
- Vi får massa fräscha tulpaner för så lite som 10-15 kr/kg (1 kg är ca 30-40 lökar), jämfört med att köpa buketter för 20-50 kr/st i dagligvaruhandeln.
- Handlaren som säljer lökar vågar beställa mer nästa år och utbudet ökar för oss konsumenter.
- Miljön vinner på det eftersom jag inte köpet tulpaner som fraktats hit.
- Även om jag varje år köper nya lökar och dessa ej är framtagna i Sverige utan även de fraktas, är frakten av lökar mindre krävande och mycket mer platseffektiv.
- Miljön vinner även på min odling eftersom den sker helt utan extra tillförd energi och eftersom odlingen sker på en yta som ändå stått tom.
