Vilken kväll det blev igår kväll! Spriten bokstavligt talat
flödade i vårt hus hela kvällen. Ja handspriten alltså, eftersom nattgästen i
fråga var lite nojjig med det där med bakterier. Gästen dök upp vid sextiden
mitt när vi som bäst höll på att tillredda kvällsmaten. Yngsta dottern sprang
ut i hallen och öppnade och släppte in vår gäst. Plötsligt hördes en kraftig
duns, följd av en massa klirrande flaskor.
- Vad var det som hände Flora! ropade jag.
- Ingen fara pappa, ropade Flora tillbaka. Det var faktiskt inte jag DENNA gång! Det var farbrorn som hade en tung väska.
Jag släppte det jag hade för händerna och gick ut i hallen för att se vem det var. Mannen stod vänd med ryggen mot mig. Han hade böjt sig över den stora väskan och höll nog på att kontrollera att innehållet klarat den något ovårdsamma behandlingen.
- Det höll! Utbrast mannen lättat och reste sig upp.
- Ingen fara pappa, ropade Flora tillbaka. Det var faktiskt inte jag DENNA gång! Det var farbrorn som hade en tung väska.
Jag släppte det jag hade för händerna och gick ut i hallen för att se vem det var. Mannen stod vänd med ryggen mot mig. Han hade böjt sig över den stora väskan och höll nog på att kontrollera att innehållet klarat den något ovårdsamma behandlingen.
- Det höll! Utbrast mannen lättat och reste sig upp.
Jag kände direkt igen honom. Självaste Louis Pasteur i vårt
hus. Häftigt! Jag skakade mannens hand och välkomnade honom. Pasteur hälsade
tillbaka och spritade sedan handen med en flaska han halade upp ur väskan. Efter
lite övertalande lyckades vi få fransmannen att slå sig ned och äta middag
tillsammans med mig och döttrarna (Frun var på körträning). Med lite mat i magen blev stämningen mer lättsam och Louis
blev riktigt pratsam. I slutet av måltiden blickade han ut genom fönstret och
fick syn på kaninburen.
- Har ni djur?
Döttrarna sprang ut och hämtade kaninen och berättade sedan stolt om ”Dumbo” som de har så kär. De berättade om tidigare kaniner de haft och hur dessa dött på olika sätt. Pasteur klappade kaninen lätt på ryggen ett par gånger, innan han spritade händerna för 10-de gången. Sen började han berätta för döttrarna om olika vaccin han tagit fram. Hur han hittat vaccin för bla rabies. Det visade sig att fransmannen var riktigt social och något av en mångsysslare. Han kunde prata om det mesta. Han berättade stolt om sitt arbete med jäst när han fick smaka på Nadjas goda saffransbullar och berömde Linnea för en tavla som hon målat i skolan. Louis var tydligen också något av en hobby-konstnär.
Roligt att hela familjen var med och träffade Pasteur!
Oftast brukar det bara var jag som sitter där i soffan till långt in på
småtimmarna och snackar naturvetenskap, medan resten av familjen går och lägger
sig.
En riktigt härlig kväll. Kommer nog bli en bra dag för mina elever också.
En riktigt härlig kväll. Kommer nog bli en bra dag för mina elever också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar