Visar inlägg med etikett Byggen och pyssel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Byggen och pyssel. Visa alla inlägg

lördag 21 december 2019

Eleverna blev nästan klara med sitt GRANDIOSA byggprojekt.

Under höstterminen har eleverna på Axonaskolan jobbat med ett storslaget projekt. Att designa, rita och bygga ett kombinerat trädgårdsskjul, bollförråd och kiosk. De har jobbat med det i flera ämnen och under en längre tid.
Vårt trädgårdsskjul blev nästan klart innan jullovet.

Projektet inleddes redan under de förstas skolveckorna efter sommarlovet. Det var inledningsvis i bildämnet de jobbade. Bildläraren Thomas hade fotograferat vårt trädgårdsland från olika vinklar och maskat av det område skjulet skulle stå. 

En av bildläraren Thomas avmaskade bilder för elevernas perspektivritningar.

Eleverna ritade sedan designförslag i tvåpunktsperspektiv. Resultatet blev jättefina skisser! Dessa skisser anslogs ute i trädgårdslandet som en liten miniutställning.

En av skisserna på det blivande skjulet.

Efter några veckor sjösattes även arbetet på tekniktimmarna. Eleverna fick då med hjälp av datorer och programmet Google Sketchup rita digitala ritningar i 3D. Resultaten blev även här fantastiskt fina. Vi la mest fokus på bärande konstruktioner, men självklart också design.

Elevernas 3D-ritningar var mycket fina och detaljrika.

Som steg tre började eleverna arbeta i slöjden. Denna gång var det skalenliga modeller i skala 1:10 som tillverkades. Eleverna kapade ut små reglar i tunt virke och sammanfogade det sedan med limpistol. 

Även elevernas modeller var fantastiskt fina.

I mitten av november utsåg vi en vinnare i denna lilla designtävling. Det var svårt att välja eftersom alla var MYCKET bra, men vi valde tillslut ut två elev-modeller som vi tyckte var genomtänkta och ändamålsenliga. Vi gjorde en kross-over mellan dessa modeller och gjorde sedan ritningar för varje enskild vägg. 

Eleverna börjar bygga på riktigt den 28 november

Den 28 november var det dags att bygga på riktigt. Dessförinnan hade vaktmästaren Jürgen satt plintar och jag och slöjdläraren Perka byggt golvet. Eleverna byggde stommar till de fyra väggarna  och satte dem på plats. Stoltheten var påtaglig denna dag. Det lös i elevernas ögon och de jobbade flitigt hela dagen, trots att det regnade. Journalisten Per fanns på plats och dokumenterade och skrev artiklar åt Skolverket. Pers fina artiklar blir en del av skolverkets utbildningsmaterial "Läslyftet".

Elevernas arbete dokumenterades av duktiga journalisten och fotografen Per åt Skolverket


Näst sista skoldagen innan både sommarlov och jullov kallar vi på Axonaskolan för "klassföreståndarens-dag". Som ni hör på namnet är det en dag då varje klassföreståndare får rå om sin egen klass lite extra. Man väljer tillsammans med eleverna vad dagen skall innehålla och programmet varierar därför från klass till klass. En de spelar spel, somliga städar klassrummet, vissa tittar på film och andra pysslar. Min klass valde att snickra på redskapsskjulet. Helt perfekt tyckte jag och slöjdläraren. På så vis hann vi få på panelen innan jullovet.
Nu är skjulet nästan klart. Bara tak och dörrar återstår.

Nu återstår tak och dörrar. Antagligen kommer jag och slöjdläraren sammanstråla någon dag under jullovet nere på skolan och fixa detta. Av säkerhetsskäl vill vi inte att eleverna jobbar med plåt. Det är stor risk att skära sig. Vi har inte heller låtit eleverna jobba med tex takstolar eller läkt. Även detta för att minimera riskerna med att få en planka i huvudet eller trilla ned från en stege.  
Skjulet förändrar även miljön och känslan inne i trädgårdslandet.

Tack vare att vi jobbat en längre tid med detta projekt, och gjort det i flera olika ämnen har eleverna nått fantastiska resultat. Inte bara modeller, ritningar och själva bygget, utan även elevernas språk har utvecklats enormt. De använder obehindrat begrepp som tex bärlina, hammarband, takstol, hanaband och cc-mått när de talar med varandra. Så coolt! Hur många åk 8 och 9 klasser i Sverige har den nivån?... och det är tack vare projektet. Fantastiskt tycker jag!
Jag stod en lång stund och njöt i dörrhålet innan jag jag tog jullov. Nu kommer man komma se ut i trädgårdslandet lite som man ser en tavla.

Tänk också på vilken meningsfullhet detta ger till undervisningen. Man gör något på riktigt och tar tillvara det bästa hos varje skolämne. Alla inblandade lärare har märkt hur eleverna presterat bättre än de brukar och utvecklat färdigheter på mer avancerade nivåer. Jag tror detta projekt gett mersmak och jag tror inte projektet är slut ännu. Jag gissar att en uppsats i svenska om HUR man byggde är att vänta....och kanske en kalkyl på vad det kostade. Möjligheterna är obegränsade om man ser dem och tar tillvara på dem...

Om det inte framgår tillräckligt tydligt då ni läst min text. Jag har ÄLSKAT detta projekt. Mer av detta!

lördag 21 april 2018

Gammaldags (snygg) teknik för rotbevattning.

Du tänker väl på att ordna ett sätt att rotbevattna dina nyplanterade träd och buskar? Varför inte prova denna gammaldags teknik vi återupptäckte i fjol.  Modellen är billig, gjord av naturmaterial... och så är den snyggare än de där gula plastslangarna eller gröna säckarna tycker vi iaf ;-) 


En historisk rotbevattningsteknik

Min fru är från Helsingborg och vi besöker därför staden med jämna mellanrum. För två år sedan besökte vi Fredriksdals trädgårdar och museum. Man hade precis planterat en mängd nya träd och buskar. En sak som fångade min uppmärksamhet var små buntar av ris (såg ut som änden på gammaldags riskvast som stack upp ur marken) Eter ett tag hittade jag informationsskyltar om vad det var. Det var en gammal teknik för rotvattning av nyplanterade träd. Armtjocka bundna buntar av tunt ris placeras vid plantering så att ena änden kommer under rotklumpen och den andra sticker upp lite över markytan. Där vattnar man sedan och riset leder då ner vattnet hela vägen under plantan.



Första bunten färdig

Mycket spännande sätt att rotbevattna tycker jag. Helt klart värt att testa. Kul att testa en historisk metod också och hålla det vid liv. Efter lite efterforskningar har jag kommit fram till att det företrädelsevis var lind man använde. Varför just lind vet jag ej. Kanske var det tillgång som styrde, kanske att just lind ruttnar lagom snabbt. Kanske på att lindens bast även användes till att binda runt buntarna. Jag vet ej, men vi har gott om lind-sly i åkerkanterna vid vår sommarstuga.



En rejäl hög med lind-sly

Detta kändes som en bra aktivitet och gemensamt pyssel då vi är vid sommarstugan. Stugan ligger mitt i skogen och vi uppmuntrar gärna barnen att ta tillvara på just detta när vi är där. Vi tillverkade ett antal buntar som vi sedan skall kunna använda efterhand hemma då vi planterar träd i sommar. Äldsta dottern har i år tagit sitt knivbevis på scouterna och är mycket glad i att få använda sin kniv.



Linnéa var koncentrerad i fjol då hon kvistade riset med sin kniv


Denna hög med grenar räckte till 6 fina buntar

Vi använde ståltråd, tänger och en najapparat för att få snygga buntar. Första bunten gjordes på känsla och den blev 65 cm lång och ca 10 cm i diameter. Kändes lagom, så vi körde vidare på detta. Vi la grenarna med den tjocka änden uppåt. På så sätt blev bunten svagt konisk. Lite som en tratt tänkte vi. Även detta kändes tilltalande så vi fortsatte med det.



Verktygen vi använde

Kommer det funkar? Tja, det ser så ut iaf. Ett år in kan vi konstatera att alla träd tagit sig och nu sätter löv. Vattnet sjunker undan och kommer dit det skall vara. Det stimulerar trädet att bilda rötter på djupet istället för ytan. Eftersom det helt och hållet är naturmaterial så kommer bunten med lindträ att på sikt förmultna. Om 3-4 år då trädet är helt etablerat är nog också lindbunten borta. Om detta nu är en bra metod... varför kan man inte köpa buntar av lindträd i fackhandeln? Tja, på detta har jag inget svar. Kanske har en gammal teknik fallit i glömska. Kanske är det billigare att sälja gula plaströr eller gröna bevattningssäckar. Eller har helt enkelt vatten blivit för tillgängligt för oss så att vi inte har behövt bry oss under en lång tid.


Där  lite diskret mellan påskliljorna sticker ändarna upp. Och på trädet ovanför spricker denna vecka knopparna. 

Mer läsning: Länk till Fredriksdals beskrivning av sitt projekt

torsdag 5 april 2018

Tips på flera olika sorters skyltar

Nu kliar det i odlingsfingarna. Denna helgen skall jag förbereda odlingssäsongen och göra flera olika sorters skyltar till både frösådder och frilandsodlingar. 

😉
Lyxiga skyltar som jag själv älskar. Beskrivning längst ned.

Jag har flera år kört med olika typer av "köpeskyltar". Dessa finns i många olika färger, former och material. Plastskyltar är bra och går att återanvända många gånger, men när mitt miljömedvetande ökar känns det som att valet av andra material mer rätt för mig. Jag ersätter därför plastskyltarna med andra allt eftersom. Dessutom är det både kul och intressant med återvinning och pyssel.


Plastskyltartna tvättas av och används igen...men fasas på sikt ut.

Till frösådderna använder jag oftast träpinnar, närmare bestämt glasspinnar. Om du nu inte äter HIMLA massa glass tycker jag du skall köpa ändamålsenliga spetsade träpinnar i handelsträdgården. Miljömässigt är det samma sak som att köpa glasspinnar i "hobbyaffären" men troligtvis är det billigare och bättre med "riktiga pinnar" och dessutom landar pengarna där de ska (enl mig). Dvs inom odlingsnäringen. 


Glasspinnanrna jag har är lite små...så jag får skriva sortnamnet på baksidan.

Anledningen till att jag kör med glasspinnar är kom över ett par lådor med 10.000 glasspinnar/st från en glasstilverkare som gått i konkurs. Sån tur kan ju inte alla ha, men om du köper glass och bjuder skolklass så får du snabbt ihop 20 pinnar ;-) Eller har du helt enkelt framförhållning och sparar alla sommarens pinnar. Tänk på att skriva med blyerts på träpinnar. Även märkpenna har en tendels att smetas ut och blekas annars.

Tvår kartonger med glasspinnar lär räcka en livstid ;-)


Ibland använder jag papper till omskolade frösådder. Fördelen med detta är att jag får mer plats och kan skriva mer. Vissa krukor har även en skåra där man lätt kan fästa ett tjockare papper istället för att ha det nedstucket i jorden. Det papper jag föredrar att använda är det vaxade pappret från mjölkkartonger. Tänk bara på att den vaxade ytan vissrligen gör att pappret klarar sig bättre mot väta, men samtidigt gör det att färgen från pennan fäster sämre. Använd en riktigt bra märkpenna.


Pappersskyltar av mjölkkartong. 

En ny favorit för mig då det gäller friland är bitar av persienn.  Min persienn köpte jag på en loppis för 20:- Jag får ut 4 skyltar per lamell... så det blir RIKTIGT många skyltar.


Riktigt många skyltar kan man få av en persienn. 

Jag hade ett gammalt klippverktyg i gömmorna som jag tror mig köpt på IKEA en gång i tiden för att anpassa en persienn så att de passade i fönstersmygen. Detta klippverktyg ger väldigt fina pinnar.  Persienner finns i både plast och metall. Med mitt ökade miljötänk föredrar jag metall, men antar att även plasten funkar (och är lättare att klippa i) då plasten i just en persienn borde vara UV-beständig. Jag använder märkpenna när jag skriver på dessa pinnar.


Jämna och fina skyltar med klippverktyget. 

Min favorit förra året blev desa skyltarna av återvunnan loppis-skedar som jag med typer stansat grödornas namn i. Lite tungjobbat, men skyltarna blev SÅ snygga! Plattar ut skedarna genom att klämma dem i ett skruvstäd. Sedan stansar jag med speciella bokstavs-typer.

Dessa skyltar blev en favorit förra sommaren. Dekorativa och tåliga.

Udda rostfria skedar köper man på loppis för 1kr/st. Det kan tyckas som slöseri att använda fullt fungerande skedar till detta... men faktum är att man på många loppisar får slänga udda bestick som metallskrot, då de är i stort sett osäljbara. Det är lite jobbigt att stansa in alltför långa ord.... och så vill jag ju kunna återanvända skyltarna. I år kommer jag därför lägga till en siffra (tex SALLAT NR1) och bokföra sortnamnen i min Gardenize-app.

Stansarna köpte jag på på 
Claes Ohlsson för 299:-


😉
Typerna jag använder för att stansa in bokstäver.

På Pinterset har sett andra varianter där man stansat på tunnare metallerföremål. Tex har jag sett utplattade "mandelmusleformar" som man sedan borrat två hål i och kört en metalltpinne igenom som hållare. Då jag bara vill ha egna bilder i bloggen...och ännu ej testat så får ni på denna punkt använda fantasin, eller själva söka på tex Pinterset. De ser snygga ut iaf och plåt är säkert ett lättare material att jobba i med bokstavs-typerna. Har dock märkt att mandelmussleformar inte är lika vanliga som skedar på loppisar. Min kära fru står ut med mycket av mina upptåg här hemma...men blir nog lite sur om jag snor hennes formar (ja de är faktiskt hennes...jag är allergisk mot mandel) till detta experiment. Har därför en ide om att testa konservburkslock istället.

...kanske någon av ser som redan gjort detta... eller som har andra ännu bättre ideer. Tipsa då för sjutton! Skriv det som en kommentar här i bloggen så att andra (och jag) kan få del av det. Pyssel och hantverk är precis lika kul som odling! ...och delad glädje är ju som bekant dubbel glädje.

söndag 1 april 2018

Glasrabarber - en magisk smak ALLA borde få uppleva!

Nu är det dags att täcka rabarberbädden... iaf om du bor här i Zon 1 och du vill ha delikata glasrabarber om en månad.





I tre år har jag odlat glasrabarber, dvs odlat första skörden av rabarber i totalt mörker. Glasrabarber är FANTASTISKT goda. Mjäla och inte det minsta sura. De första två åren åstadkom jag mörkret med en uppochnedvänd regnvattentunna och täckte endast ett stånd i sänder. I fjol byggde jag en stor plyfa-låda som jag täckte hela bädden med. 


I år skrev jag på lådan....mest om att utifall grannarna undrar ;-)

I England är odling av glasrabarber stort. Odlingstekniken kallas där "forced rhubarb". Det finns rabarber-lador där rabarbern odlas i mörker inomhus, och även speciella lerkrus som privatpersoner ställer över sina rabarber. Jag hade förstås velat ha dessa snygga lerkrus istället för min plyfa-låda... men krusen kostar ju en bra slant.


Första året täcktes endast ett stånd.


Här kan ni se skillnaden på rabarbern som fått växa vanligt och den som vuxit i mörker. Man blir först lurad av hur klena de ser ut eftersom de har dåligt utvecklade blad. Men när man jämför stjälkarna sida vid sida ser man dock tydligt hur mycket kraftigare och ljusare glasrabarbern är.

Stor skillnad i grovlek på stjälkarna.

När jag första året la ut bilder på mina glasrabarber, kraxade olyckskorparna. "Du kommer ta död på dina rabarber när du driver dem på det sättet". Givetvis hade jag också gjort det, OM jag drivit dem så hårt som man gör i kommersiella odlingar i England. Där dirver man rabarbern i vissa fall så hårt att det bara är att slänga den på komposten direkt efter skörd. 

Fjolårets skörd totala av glasrabarber - bara bilden får det att vattnas i munnen på mig. 

Jag väljer i stället att bara en liten skörd. Jag göder bädden noga, tar inte alla stjälkar utan lämnar kvar några på varje stånd, och så vattnar jag rikligt och frekvent efter skörden. Hitintills har detta funkat kanon. Rabarberstånden ser faktiskt friskare och större ut än innan jag började med detta tilltag. 



...och ska jag nu vara RIKTIGT ärlig, så är jag faktiskt beredd att betala priset av en eller annan död planta. Detta trots att knopparna som just nu kommer är så fantastiskt fina... och en av de första "hopp-ingivarna" för våren. För det är som vi säger i vårt hus: "Once you go glasrabarber... you you wont go back" ;-)


Lästips:

onsdag 19 juli 2017

Vi blåser liv i historisk teknik för rotbevattning

Vi vet inte hur effektiva de är, men vist ser denna historiska rotbevattning MYCKET trevligare ut än de där gula plaströren? ...och så är de gjorda av naturmaterial. Helt klart värt att testa tycker vi.

En historisk rotbevattningsteknik

Min fru är från Helsingborg och vi besöker därför staden med jämna mellanrum. Förra våren besökte vi Fredriksdals trädgårdar och museum. Man hade precis planterat en mängd nya träd och buskar. En sak som fångade min uppmärksamhet var små buntar av ris (såg ut som änden på gammaldags riskvast som stack upp ur marken) Eter ett tag hittade jag informationsskyltar om vad det var. Det var en gammal teknik för rotvattning av nyplanterade träd. Armtjocka bundna buntar av tunt ris placeras vid plantering så att ena änden kommer under rotklumpen och den andra sticker upp lite över markytan. Där vattnar man sedan och riset leder då ner vattnet hela vägen under plantan.


Första bunten färdig

Mycket spännande sätt att rotbevattna tycker jag. Helt klart värt att testa. Kul att testa en historisk metod också och hålla det vid liv. Efter lite efterforskningar har jag kommit fram till att det företrädelsevis var lind man använde. Varför just lind vet jag ej. Kanske var det tillgång som styrde, kanske att just lind ruttnar lagom snabbt. Kanske på att lindens bast även användes till att binda runt buntarna. Jag vet ej, men vi har gott om lind-sly i åkerkanterna vid vår sommarstuga.


En rejäl hög med lind-sly

Detta kändes som en bra aktivitet och gemensamt pyssel då vi är vid sommarstugan. Stugan ligger mitt i skogen och vi uppmuntrar gärna barnen att ta tillvara på just detta när vi är där. Vi tillverkade ett antal buntar som vi sedan skall kunna använda efterhand hemma då vi planterar träd i sommar. Äldsta dottern har i år tagit sitt knivbevis på scouterna och är mycket glad i att få använda sin kniv.


Linnéa är koncentrerad när hon kvistar riset med sin kniv

Denna hög med grenar räckte till 6 fina buntar

Vi använde ståltråd, tänger och en najapparat för att få snygga buntar. Första bunten gjordes på känsla och den blev 65 cm lång och ca 10 cm i diameter. Kändes lagom, så vi körde vidare på detta. Vi la grenarna med den tjocka änden uppåt. På så sätt blev bunten svagt konisk. Lite som en tratt tänkte vi. Även detta kändes tilltalande så vi fortsatte med det.


Verktygen vi använde

Kommer det att funka? Tja, det ser vi först i efterhand. På pappret känns det som en bra idé. Vattnet kommer dit det skall och stimulerar trädet att bilda rötter på djupet istället för ytan. Eftersom det helt och hållet är naturmaterial så kommer bunten med lindträ att på sikt förmultna. Om detta nu är en bra metod... varför kan man inte köpa buntar av lindträd i fackhandeln? Tja, på detta har jag inget svar. Kanske har en gammal teknik fallit i glömska. Kanske är det billigare att sälja gula plaströr eller gröna bevattningssäckar. Eller har helt enkelt vatten blivit för tillgängligt för oss så att vi inte har behövt bry oss under en lång tid.


Mer läsning: Länk till Fredriksdals beskrivning av sitt projekt

måndag 3 juli 2017

Snygga skyltar av återvunna skedar

Det regnar fortfarande och jag känner mig kreativ. Har massa roliga projekt som legat i bakhuvudet länge och mognat. Nu när jag har sommarlov släpps kreativiteten med de egna odlingarna och trädgården lös liksom

😉

Delar med mig av dessa eftersom de blev bättre än jag hoppats. Återvunna loppis-skedar som jag med typer stansat ut till så-skyltar. Hade tänkt att även detta skulle vara ett familjeprojekt och involvera döttrarna....men det var RIKTIGT tungt. Både att platta ut skedarna (gjordes med ett skruvstäd) och stansa dem.

Skyltarna är kanske lite överkurs nu när grönsakerna faktiskt kommit upp och man tydligt ser vad det är... men nu har jag ju dem gjorda liksom. Så nästa vår när jag skall så (samtidigt som de nationella proven skall rättas) behöver jag ej stressa.... och så blev de ju faktiskt ganska "piffiga" också 


😉

Edit: Udda rostfria skedar köper man på loppis för 1kr/st.
Stansarna köpte jag på på 
Claes Ohlsson för 299:-

fredag 30 juni 2017

Enkel regnvattentunna i trä

Jag fick många positiva reaktioner på min första film som handlade om hur du bygger egna träkrukor. Upptäckte dessutom att det var kul att dokumentera byggprojekt, pynt och pyssel i trädgården och dela med mig av dem. 


Tunnan blir inte bara estitiskt snyggare utan även säkrare på detta vis. Små barn, husdjur och vilda djur kan inte så lätt komma åt varesig att komma ner i en full tunna, eller välta en halvfull. Nätet i locket förhindrar att smuts  kommer ner i tunnan och även äggläggade insekter så som myggor.



I filmen nedan visar jag och döttrarna hur vi klär in en "ful plasttunna" så att den blir en (enligt vårt synsätt) betydligt snyggare regnvattentunna i trä. Tunnan blir även säkrare ur ett barn- och husdjursperspektiv och även bättre mot äggläggande insekter. Detta är ett mycket enkelt hantverk som alla kan bygga.



Edit: Fått flera frågor om den utfällbara utkastaren. Det finns nog flera varianter och märken...men den jag har är Lindab modell FUTK som kostar strax under 400:- Jag bifogar bild på utkastaren och deras principskiss av den. Den finns i en massa olika färger, men är oftast beställningsvara.

 


måndag 26 juni 2017

En plantering skall ha en filler, en spiller och thriller

Nu börjar min skottkärra verkligen spilla över kanten. Är SÅ nöjd! Det blev en trevlig plantering och något av en installation också.


Följde rådet jag fick i våras om att "varje bra plantering skall ha en filler, thriller och spiller". Dvs något som fyller upp , något som rinner över kanten och så något som skapar spänning. Fillern och spillern gör verkligen sitt jobb...men gräset "red baron" fyller inte riktigt kostymen som en thriller. Ändå mycket nöjd.




Sorter:
Penseerna har jag sått själv. Sorten heter "Roccoco" 
Det vita längst fram är "Backtimjan" 

Det röda gräset heter "Red Baron"
Långt bak inklämt precis framför gräset står en "Hebe"

måndag 19 juni 2017

Bygg enkel träkruka i valfri storlek

Vi behövde fler stora krukor till uteplatsen denna sommar. Såg detta som en chans till att ta en paus i övriga kreativa projekt (omväxling förnöjer). Är trött på plastkrukor och sönderfrusna lerkrukor. Det hade definitivt varit trevligt och kul med egengjutna krukor i betong...men hinner ej med detta just nu. Det får bli en annan gång. Istället klurade jag ut denna variant Kostade endast tre murarhinkar, lite spillvirke och en rulle spikband. Bestämde mig även för att göra krukorna "självvattnande", dvs med en vattenreservoar i bottnen. Till detta använde jag bla de badkarsutkastare som står i krukorna.




Då jag postade dessa krukor på min Facebooksida fick jag helt sjuka 46.000 läsare och en massa frågor. Det var samtidigt under den period vi lärare har som mest att göra så jag hann ej svara alla. Det sägs att en bild säger mer än tusen ord...och kanske en film ännu mer. Så jag spelad in en 7 min lång film med instruktioner.




Har sagt det förr och säger det igen. Om alla människor varje dag:

1. Skapade något.
2. Läste något.
3. Odlade något.

...skulle världen vara en bättre plats. Tror inte terrorism, främlingsfientlighet och andra destruktiva krafter skulle få fäste om människor byggde upp istället för rev och förstörde. Vidgade sina vyer istället för sluta sig i sitt eget. Och slutligen tog sig tid att både betrakta och pyssla om det som är levande.