Nytt odlingsexperiment med Harvy

Hur många kg bladgrönsaker kan vi odla i en hydroponisk odlingslåda på en säsong? Vad kostar det att köpa dessa grönsaker i dagligvaruhandeln? Vad kostar det för oss att odla egna bladgrönsaker inomhus? Tjänar man på att odla själv eller är det "bara" att man gör miljön en tjänst?

Det växer så att det knakar i våra Harvy just nu. Frågan är HUR MYCKET DET VÄXER?

Våra frågor är många, men idag inledde vi ett nytt odlingsexperiment med våra hydroponiska odlingslådor Harvy. Alla grönsaker vi skördar i dessa odlingslådor kommer att vägas och bokföras noga innan de används i skolbespisningen. Idag var det dags att toppa basilikan så att denna buskar till sig. En grupp i åk 8 skötte beskärning, vägning och bokförning. 

Idag var det dags att toppa basilikan i våra Harvy-lådor.
Bild: Emma Bengtsson åk 8

Den skördade basilikan vägdes noga och bokfördes.
Bild: Emma Bengtsson åk 8

I låda nr 1 skördades 172,02 g
I låda nr 2 skördades 112,20 g

Även korriandern skall ingå i vår undersökning. Denna skall dock inte användas i dag eller i morgon...så skörden får vänta några dagar.

Så kul med undersökningar som är på riktigt!

NATUREN ÄR FANTASTISK!

Städade lite ute på tomten idag och hittade dessa bortglömda broccoliplantor bakom garaget. Jag har ett litet planteringsbord och en hylla där. Jag brukar använda hyllan till avhärdning och även för förvaring av extraväxter. Väderstrecket är västligt så soltimmarna är begränsade. Samtidigt är läget ganska skyddat, vilket gör att det ofta inte gör så mycket om man glömmer att vattna en dag eller två.

Som biologilärare undervisar jag om arv och miljö och är väl medveten om detta fenomen... ändå häpnar jag när jag ser det SÅ påtagligt som i detta fall. Dessa broccoliplantor såddes i februari!!!! De har stått bakom garaget som "avbytare" om någon av de ordinarie spelarna skulle bli sjuk eller så. Bara att de lever är fantastiskt nog. De ser relativt friska ut. Om jag inte visste bättre skulle jag gissar att de bara var ngn månad gamla. Jag får kanske börja visa bilder på min broccoli för eleverna, istället för att tala om "Öringens anpassning". (Fisken alltså)

Deras mer välvuxna kamrater, som fått mer näring, solljus, vatten och utrymme rycktes idag upp ur trädgårdslandet. Stjälkarna på två av dessa var grövre än mina underarmar. Detta syns kanske inte så bra på bilden eftersom bladen täcker det mesta. Plantorna har klippts ned helt 3 ggr i sommar. Jag har skördat otaliga kilo broccoli på bara 2 kvadratmeter. Det har varit ett fantastiskt broccoliår för mig.

Hur går det med kollegornas odlingsexperiment?

Får ett par veckor sedan kapade jag som ni kanske kommer ihåg konferenstiden. Jag mutade kollegorna med semlor och bjöd ner dem i NO-salen på lite samkväm och en odlingsintroduktion. Uppdraget till dem var att testa någon av de populära odlingstrenderna och förvandla den till ett odlingsexperiment. Det jag ville belysa med denna övning var att:

• odling kan användas som pedagogiskt verktyg i många skolämnen
• det är lätt att göra riktiga RIKTIGA vetenskapliga undersökningar med odling som verktyg
• odlingsexperiment går att variera närmast i det oändliga
• det finns inget facit (rätt eller fel) när odlingen är experimentell
• ta bort prestationsångesten och rädslan för att misslyckas i sin odling. Alla KAN testa att odla med sina elever

...men viktigast av allt var att ha en rolig och lustfylld stund tillsammans.

Idag har jag tassat runt i klassrummen och tittat lite hur det går med experimenten. En del saker har naturligtvis vissnat. Vi har ju ändå precis haft en veckas lov, och odlingarna har säkert fått klara sig utan alltför mycket tillsyn denna vecka. Några saker har det inte hänt något med alls. Slutligen har vi de experiment där det faktiskt börjar hända något. Det börjar gro eller spira. Det är alltid spännande. Jag ser hur odlingarna flyttas. Hur man är där i jorden och pillar och undersöker. Jag får frågor av kollegorna.

- Jag satte en hel sötpotatis och en halv. Den hela har börjat ruttna, medan den delade har slagit massa rötter. Varför är det så, säger en kollega. 

- Jag vet inte, säger jag och rycker på axlarna. 

- Testa igen...och kanske med fler potatisar så att du får ett bättre underlag.

- Skall jag kanske göra....

Jag myser inombords när jag får dessa frågor. Nyfikenheten har vaknat.

Här är lite bilder på några av kollegornas sötpotatisar.

Svårt att se på denna bild. Men mitt på denna delade sötpotatis börjar en liten lila grodd komma. Knölen har planterats liggande. Någon har varit nyfiken och grävt lite försiktigt. Jag blir också nyfiken. Hur ser rötterna ut på denna?

En delad och en hel sötpotatis som står i vatten. Båda har satt rikligt med rötter, men fortfarande inga skott uppåt. Båda verkar fungera lika bra.

Hel sötpotatis som planterats liggande i jord. Den verkar börjat ruttna lite.....

En kollega ville testa om det räcker med vatten för att aktivera tillväxten. Denna knöl stör därför mörkt och svalt. Vi får väl se vad som händer.....

Odlingsexperiment utan elever (?)

Idag har jag kört igång ett eget experiment i klassrummet...utan att eleverna (!!!) Inte något direkt revolutionerande, men ändå kul och spännande. Det är inspirerat av det jag såg när jag var liten och dagbarn hos min farmor. Hon tog ganska ofta sticklingar från sina Saintpaulior. Fortsätt läsa så får du se varför jag gör det utan eleverna och hur jag gör.

Varför experimentera utan elever

Visa glädje och väcka intresse

Jag gör ibland experiment, odlingar osv på egen hand bara för att det är kul. Jag gillar att upptäcka nya saker. Att testa om jag kan. Jag tror också att eleverna ser denna glädje och nyfikenhet hos mig. Att den är ärlig. Jag kommer själv ihåg min egen mattelärare som med ett påklistrat leende sa att "Matematik är det roligaste som finns". Vi elever såg att hen inte menade detta. Det är inte så att detta blir sant bara för att man säger det. Jag tror att mina elever ser att jag älskar mina ämnen OCH älskar kontakten med dem.... just för att jag gör det.

Jag tror även att bara det faktum att det faktiskt står lite experiment "och puttrar" i salen, fångar elevernas intresse. Eleverna frågar och lär sig saker även mellan lektionerna och utanför ramarna för de ämnen de just nu läser. De lär sig utan att vara medvetna om det. De inhämtar kunskaper av eget intresse. Anser att detta är en MYCKET viktig del. Det är inte bara eleverna som är nyfikna, frågar och lär sig. Nyfikenheten finns även bland mina kollegor.

Göra nya saker för mitt eget nöje
Jag är ensam NO-lärare på högstadiet och undervisar därför om ALLA ämnesområden varje år. Jag har alltså tex kört kursen om människokroppen 16 ggr vid det här laget. Jag jobbar på en KANONSKOLA. Jag kommer högst troligt inte flytta på mig under en överskådlig framtid. Jag har kanonelever och har själv fått möjligheten att bygga min egen tillvaro. Jag måste hela tiden utveckla min undervisning så att jag ej fastnar i samma hjulspår. Då gäller det att ta ut svängarna och texta nya saker.

Experimentet

Hur stor inverkan har rotbildande hormon när man tar sticklingar från Saintpaulia? Farmor satte helt enkelt sina blomblad i ett glas vatten i fönsterkarmen. Jag minns ej hur framgångsrik hennes metod var. Hade hon nått större framgång med rotbildade hormon? För att ta reda på detta slaktade jag en Saintpaulia. Varje blad ställdes i ett provrör.

• Hälften med enbart vatten. 
• Hälften i "Willow-water", dvs ett avkok på pilträd. Detta sägs innehålla höga halter av rotbildande hormon.

Nu står odlings-experimentet i lärarrumsfönstret. Vad skall hända? Fortsättning följer.....

Hela lärarkollegiet odlar

I dag bad jag att få ta konferenstiden i anspråk. Hela lärarkollegiet kom ner i NO-salen. Jag tycker ibland att vi är lite FÖR effektiva. Vi är stressade, har mycket på agendan och känner många måsten. Idag ville jag att vi skulle slappna av lite. Ha lite tid att snacka och ta en kopp kaffe. Samtidigt ville jag så ett litet frö inför vårens begynnande odlingar.

Katedern i NO-salen dukades upp med tillbehör för tre odlingar som är mycket aktuella och lite trendiga.

• Fönsterodling av sötpotatis
• Sticklingar från Pelargon och Saintpaulia
• Ärtskott (microgreens)

Just nu figurerar bilder och beskrivningar på dessa i MÄNGDER i sociala medier. Alla verkar ha sin bestämda åsikt om HUR odlingen skall genomföras. Några säger att sticklingar är bäst i jord, andra i vatten och en tredje variant är att kombinera. En annan fråga är om man skall använda rotbidande hormon av den typen som finns i "Willow-water". Några säger att ärtorna skall groddas innan de sås och andra att det inte behövs. Och sötpotatisen skall vi bara inte tala om. Odlingen av den verkar det finnas lika många varianter på som odlare.

Uppgiften kollegiet fick lösa i grupper var att utforma någon typ av undersökning för var och en av odlingarna. En helt öppen och förutsättningslös uppgift som skulle diskuteras över en kopp kaffe. Man skall även diskutera hur detta går att använda i undervisningen. Undersökningen skall genomföras praktiskt, så alla kommer även tvingas få sina fingrar jordiga. Det är inga måsten förknippade med övningen. Vill de ej sköta sina experiment-odlingar, lämnar de kvar dem hos mig i NO-salen och övningen slutar i samma sekund de går ut ur salen. Vill de ha med odlingarna till sina klassrum eller placera dem på lärarrummet gör de det.

En annan fråga jag gärna ville att kollegorna diskuterade var: I vilka ämnen går detta att använda?....och hur? Vi har vid tidigare odlingsprojekt märkt att i synnerhet elever som normalt brukar ha svårt att tex producera texter haft mycket lättare för detta då de fått skriva om självupplevda saker...som odlingen. Hur använder vi detta på ett bättre sätt? Spännade frågor tycker jag.

På bilden har kollegiet precis lämnat klassrummet och gått hem. De  flesta tog med sina odlingsexperiment till sina klassrum. Kvar står bla tre lådor med sådda minitomater. Dessa skall stå på värmematta och med belysning uppe på lärarrummet.