Att odla utan jord och endast i vatten kallas hydroponisk odling. Idén om att odla på detta sätt är inte alls ny. Kommersiellt har tekniken använts länge, men nu börjar den på allvar bli tillgänglig för den breda publiken.
 |
| När hösten gör sitt intåg och utomhusodlingarna minskar, drar vi igång våra hydroponiska odlingar på skolan. Dessa förser oss med mängder av kryddväxter och bladgrönsaker till skolköket. |
Utöver storskaliga kommersiella odlingar var hydroponi, för några år sedan, reserverat för de verkliga entusiasterna. De flesta systemen var hemmabyggen och inspiration och kunskapsdelning skedde via nätforum. Idag kan man gå till i stort sett vilken fackhandel som helst och hitta färdiga kit för att komma igång och odla hydroponiskt på några minuter.
 |
| Färdigt kit från Nelson Garden som heter Harvy. En klar favorit för oss på skolan eftersom den är så enkel att starta upp. |
Jag har på senaste tiden fått en del frågor kring de hydroponiska odlingar vi har på skolan. Jag bestämde mig därför att skriva ett blogginlägg som både beskriver hydroponisk odling i allmänhet, samt de odlingar vi har eller har haft. Hoppas bilder och text kan inspirera just dig att testa hydroponi.
Substrat
Vid hydroponi använder man ingen jord, utan endast mindre mängder av något substrat som plantan kan sitta fast i. Substratet skall vara neutralt och inte släppa ifrån sig delar som kan sedimentera eller fastna i eventuella pumpar. Lecakulor, mineralull, pimpsten, kokos och olika typer av svampar är vanliga material för detta ändamål. Olika material kan ha olika fördelar. En egenskap som blivit viktig för mig är att materialet skall vara nedbrytbart. Detta eftersom jag komposterar avfallet. Jag vill INTE hitta massa opåverkade delar i min kompost. Det känns inte hållbart ur min synvinkel.
 |
| Jag är egentligen skeptisk till hydroponi i mineralull eftersom det ej är komposterbart eller återvinningsbart, men vi testade det ändå en gång. Det fungerde. |
 |
| Numera använder vi nästan uteslutande dessa Easy-grow pluggar som är gjorda av kokos och torv. De är helt nedbrytbara och bra att jobba med. |
Passiva och aktiva system
Plantans rötter står i direkt kontakt med vattnet. Detta är själva grunden i hydroponi. Det finns passiva och aktiva hydroponiska system. I passiva system står oftast inte hela roten i vattnet, utan delar av roten hänger fritt i luften. Detta gör att växten inte drunknar.
 |
| Ett mycket tidigt droppsystem jag byggde av återvunnena flaskor. Systemet fungerade, men krävde mycket skötsel då det lätt blev ojämnt flöde i slangarna. |
I aktiva system kan hela roten stå i vatten, eftersom vattnet syresätts regelbundet med tex en pump. Det finns även system som jobbar enligt modellen ebb-flod, där vattnet i cykler töms ur behållaren så att växtens rötter inte står under vatten hela tiden. Det finns cirkulerade system där vattnet kontinuerligt pumpas runt i rör, veke-system där en veke suger upp vatten och tom sk aeroponics där vattnet sprutas som en dimma över rötterna.
 |
| Ett hemmabyggt aktivt system som var ett av våra första. Vi fick hjälp av Niklas på "Hemmaodlat.se" att bygga detta. Lösningen är en sk DWC (Deep Water Container) som syresätts med akvariepumpen. På svenska "bubblare". |
Som ni hör finns det många olika system att välja på. Vilka man väljer beror på hur avancerad man vill vara. Somliga grödor kan dock vara mer eller mindre olämpliga i något av systemen. Tex är starkt rotbildande växter mindre lämpliga för cirkulerade system, då de kan sätta igen rören och orsaka en översvämning.
Näring
I vattnet tillsätter man näringslösning. I dagläget är de enklaste gödningarna att jobba med de mineraliska. Detta eftersom organiska gödningar ställer högre krav på systemen. Dels för att de förbrukar en massa syre i vattnet och på så sätt kan skapa syrebrist och dels för att de lätt skapar sediment på bottnen.
Jag försöker oftast undvika att berätta vad som är rätt och fel. Det ligger liksom i lärarens natur att låta eleverna komma fram till detta själva. Lära dem väga för och emot. Tillsammans har vi ändå kommit fram till följande tankar kring användningen av mineralisk gödning (sk konstgödning) i mindre hydroponiska system.
- Organisk gödning att föredra ur ekologisk synvinkel. Brytning av mineraliska näringsämnen är inte en bra process.
- Då det är ett slutet system kommer vår gödning aldrig ut i naturen. Vi bidrar alltså inte till ngn övergödning med vår odling.
- Med mineraliska näringsämnen är det lätt att komma igång. Vi får ett stabilt system utan risk för sedimentering eller syrebrist.
- Vi tror att det måste vara lätt att komma igång om man skall få med sig många, förändra beteenden och skapa en folkrörelse.
- Med ett ökat intresse för hydroponi, finns det möjlighet för fler aktörer att tjäna pengar på det. Intresset av nya produkter blir större och nya bättre alternativ kommer.
- Det bör vara bättre med hemmodlat ÄVEN om man använder konstgödning (i denna skala), jämfört med att köpa grönsaker som har åkt runt halva jorden.
Värt att nämna om gödning är att det både finns sk enparts- och flerpartsgödning. Vid enpart är det EN flaska som innehåller alla näringsämnen. Vid flerpart är näringsämnena mer uppdelade. Det är återigen frågan om du vill ha ett lätt, standardiserat system, eller ett mer avancerat där du kan kontrollera enskilda delar. Generellt kan man säga att bladgrönsaker är mer förlåtande, medan fruktbärande grönsaker kan behöva mer av specifika näringsämnen. Om du skall finlira kan det även vara intressant att ha koll på ditt pH värde och justera detta så att näringsämnena löser sig korrekt.
 |
| Enpartsgödning eller flerpartsgödning? En fråga om hur enkellt det skall vara respektive hur mycket kontroll du vill ha. |
Ljus
En mycket viktig del då det gäller all typ av odling inomhus är tillgången på ljus. Ljus är för att citera en kär odlarvänn "bästa gödningen". Jag träffar med jämna mellanrum på personer som berättar att de minsann odlar tomater inomhus på vintern utan extraljus. Jag argumenterar numera inte emot. Det är lönlöst. Givetvis har de rätt.... men samtidigt vet de inte hur mycket BÄTTRE det gått om växten fått mer ljus. En växt skall dock inte ha obegränsat med ljus, den måste ha vila också. Olika växter har olika dygnsrytm, men vi kör 16 h på alla våra växter i skolan och det funkar.
Vill du nörda ner mer på växter och ljus kan du läsa det här.
 |
| Denna odlingslåda designade jag och eleverna tillsammans och skickade in som förslag till flera stora företag. Den är helintegrerad med inbyggd syrepump och belysning och passar i fönsterkarmen. Om vi bygger version 2.0 kommer denna bli längre så att vi får plats med mer belysning. |
 |
| I skolans stora söderfönster flödar solljuset in. Vi har även en LED-list över varje låda som ger extra belysning och maximerar vår tillväxt. Dagarna blir ju kortare och kortare nu på hösten. |
Om du väljer ett enkelt system är hydroponisk odling ursnabbt att komma igång med. Du kan vara igång på 5 minuter! Du kan odla året om och få en fantastisk tillväxt genom att enkelt ge växten maximalt med näring, vatten och ljus. Om du tillåter dig själv att experimentera upptäcker du olika sätt du ytterligare kan påverka tillväxten. Å ena sidan vill jag varna för att tex sätta 6 basilikaplantor i en Harvy. Du kommer då få så mycket basilika att du inte hinner äta undan. Å andra sidan får du kanske tänka på vad du planterar illsammans med din basilika (om du nu bara sätter tre) Vissa sorter är snabba i starten...och andra mer försiktiga. Det kan då tex vara lätt att bli undanträngd.
 |
| Ett litet trick vi lärt oss är att sätta ett glas över varje planta då vi sår värmekrävande grödor. Tandpetaren gör att frisk kommer in och risken för mögel minskar. Grödor som i jord kan ha groningstid på 2 veckor gror ibland på detta sätt på 2 dagar. |
Detta var en liten översikt och introduktion till hydroponi och bilder på hur vi odlar på skolan. Vill du ha mer kött på benen rekommenderar jag fördjupad läsning på tex www.hemmaodlat.se eller varför inte förbeställa Niklas Hjelms bok om hydroponi - "Hydroponisk odling - Köksträdgård utan jord". Boken kommer ut i januari och är den första om hydroponi på svenska.
