F1 hybrider - Ett lotteri att ta fröer ifrån?

Man kan ta fröer från ALLT... men det är bra att känna till vilket lotteri det är att ta fröer från den där saftiga tomaten man hittat i grönsaksdisken. Är det en F1-hybrid är det nämligen MYCKET chansartat.

Vad är en F1-hybrid?I en sk F1-hybrid, har vi människor medvetet korsat två olika tomatsorter för att på så sätt få fram en ny bra kombination.

Exempel:
Sur, Rund tomat (ssRR) korsas med Söt, knölig (SSrr) genom att man på ett kontrollerat sätt för över pollen från den ena sorten till den andra. 

I tomaterna som skördas kommer fröna att ha fått anlag från båda föräldrasorterna och blir därför (SsRr). Detta kallas för en heterozygot då den har två olika varianter (alleler) för varje egenskap (gen). Det syns inte på själva tomaterna, som fortfarande ser ut såsom de brukar, men om pillar ut fröna och sätter dessa kommer ALLA att resultera i plantor som bär Söta och Runda tomater. Riktiga drömtomater! De har fått båda föräldraplantornas positiva och negativa egenskaper... men då de positiva är starkast (dominanta) tar dessa överhanden.

När dessa tomater bildas befruktar de sig själva. Eftersom det finns olika varianter på generna uppstår nya varianter som tex (SsRR) som även den är söt och rund.... men tyvärr även den avskyvärda nya  kombinationen (ssrr) som är både sur och knölig. Förhållandet mellan varianterna dom uppstår är 9:3:3:1. Detta innebär att chansen att få en planta som bara ger där sura och knöliga frukter är 1/16. I exemplet har jag bara vägt in två egenskaper. I verkligheten är det ju enormt många egenskaper.

Nya kombinationer naturligt

Tomater är till stor del självbefruktande, dvs pollen från de egna  ståndarna förs över till blommans pistill redan innan den öppnas. På det sättet kommer tomatfröna innehålla nästan exakt samma anlag som moderplantan. Dock kan det förekomma nya varianter om tomaten inte är helt homozygot (har två lika anlag) för VARJE egenskap. Dessutom ser sker ca 10% korspollinering i naturen. Detta sker genom att tex insekter för med sig pollen in i blomman innan den slagit ut. Så står det en tomat av annan sort i växthuset, kan detta ske utan att påverka den skördade tomatens smak, form osv... men fröna i tomaten är en annan sak.

Kan man ta fröer från en köpetomat?

Det ÄR därför ett riktigt lotteri att ta frön från köpetomater. man vet ju för det första inte om det är en sortäkta tomat eller en F1-hybrid.  Är det en F1-hybrid, så är det som du säkert förstått chansartat. Är man bara medveten om detta, går det ju dock helt utmärkt att chansa. Det är precis på detta vis man kan få fram nya varianter. Man får överväga själv helt enkelt. Personligen chansar jag inte, eftersom jag har så få plantor. Vore tråkigt att lägga 6 månader och massa kärlek på något som i slutändan ger mig dåliga frukter. Hade jag haft många plantor däremot hade jag definitivt provat...mest som ett kul experiment.... för jag ÄLSKAR experiment.

...och så var det det där med ljuset

Att säga att detta blogginlägg är heltäckande om odlingsbelysning vore en grav lögn. Samtidigt har jag ju lärt mig en del, både genom egna försök och genom att ständigt försökt förkovra mig på området....så här kommer min sammanfattning.

Sammanfattning
För dig som inte orkar läsa alltför mycket kommer nedan en ganska grov sammanfattning av det jag lärt mig om belysning listat i punktform.

• Växter behöver MYCKET ljus. Tillgången på ljus är oftast den begränsande faktorn vid fröodlingar.
• Det är främst mängden ljus som är avgörande. Vilka våglängder och färgtemperatur ljuset har är av underordnad betydelse.
• Ju varmare du har i rummet, desto mer ljus behövs.
• Lysrör och lågenergi-lampor ger mycket ljus, utan att värma upp rummet alltför mycket.
• LED värmer ännu mindre, men är dyrare. 
• Avståndet mellan växt och belysning påverkar i MYCKET stor utsträckning hur mycket ljus som når plantan  

Lite mer nördigt om ljus för växter

Mängden ljus
Det du kan utläsa ur ovanstående punkter är att du behöver med belysning än du tror för att tillgodose växterna. Man kan läsa siffror på mellan 60-200 Watt per kvadratmeter. Egentligen haltar denna enhet. Det vi egentligen borde mäta är vikten på de ljuspartiklar som träffar varje kvadratmeter under en sekund, dvs millimol/kvardratmeter x sekund. Detta är dock en ytterst komplex enhet och apparaturen för att mäta detta är både dyr och komplicerad. Många odlare påtalar i diskussioner att de minsann klarar sig på betydligt mindre belysning än vad som föreskrivs och att detta faktiskt funkar. Så kan det givetvis vara. Växter anpassar sig och rättar så att säga munnen efter maten... men faktum kvarstår. De högs siffrorna som anges är vad som behövs för att växten skall utvecklas OPTIMALT.

Våglängden på ljuset
Att säga att våglängden inte spelar någon roll för växten är naturligtvis en generalisering, men för fritidsodlaren är den av underordnad betydelse. Mängden är verkligen det primära! Förr hävdade man att växter i huvudsak ville ha det blåa och det röda ljuset eftersom klorofyll har bäst absorbtionsspektrum här, men detta förkastas i ny forskning. Växter behöver ett brett spektrum med alla färger. Mer riktade våglängder kan användas för specifika egenskaper så som sträckningstillväxt och blombildning. Detta kan man som lekman lätt förstå om man tänker på skillnaden i hur grenarna på ett träd växer. Grenar i trädets krona får fullspektrum från solen och växer långsamt. Grenar längre ned och nära stammen växer mycket snabbare och strävar uppåt. De får mindre mängd ljus och ljuset har även silats genom bladverket och tappat vissa våglängder. 

Vad har jag för belysningar?

Mina belysningar är verkligen "Pettersons blandning". Jag har nästan alla varianter. Riktiga odlingslysrör och LED. Billiga armaturer med vanliga lysrör. Ett dussin klämspottar som jag köpte på en loppis som jag försett med lågenergilampor (spiral). Jag har faktiskt även ett par högtrycksnatriumlampor. De käraste plantorna får de bästa lamporna...och de mindre effektiva klämspottarna kan jag lätt flytta runt och använda som punkbelysning de plantor som behöver lite extra.

Vad skall du välja?

Det finns de som kan mycket mer än jag i denna fråga. Jag väljer därför att länka till ett antal mycket bra sidor nedan. Hoppas detta kan hjälpa dig med valet.

Hemmaodlat
Växtbelysning

Stig Häggkvist
Välj rätt växtbelysning till din hobbyodling

Farbror grön

Växtbelysning - Detta använder vi

Mitt "Greenroom"liknar inte SVT:s

Slog på TV:n. Ett program som kallas "Mello" Som odlare trodde jag det handlade om Meloner, men att ngn bara stavat fel i programtablån. Där är en tjej som snackar en massa om ett greenroom (!!?) Ser visserligen en och annan planta...men fattar ändå ingenting! Tror de verkligen på tillväxt med den belysningen? Känns som att lamporna är för långt från plantorna. Grymt förvirrad! Allt jag lärt mig om odling..... Mitt greenroom ser helt annorlunda ut.... 😉 #greenroom

Dags att skola om växter

I fjol var första gången någonsin som jag verkligen på allvar uppskattade att skola om mina förodlade växter. Tidigare år har jag enbart sett detta som stressande och som ett nödvändigt ont. Jag har försökt ta genvägar och hoppa över moment. Jag har försökt både att låta växterna stå i såjord helt tiden och även att så direkt i planteringsjord. Jag vet inte hur det gick till... men helt plötsligt njöt jag bara av detta.

I helgen skolade vi om den första omgången växter. Tre sorters penséer, tomatsorten Vilma och två sorters kronärtsskocka. Köksbordet blev ett litet slagfält...och som vanligt blev det lite mycket av allt. Vi har tex MYCKET fler tomater än vi någonsin kommer att ha plats med. Men men man vet ju aldrig. Några kanske vissnar, och så kanske vi blir bortbjudna och skall ha med en gåbortsblomma och så skall ju en hel del växer tas ner till jobbet.

Köksbordet blir ett slagfält....

Det första bladparet en växt får kallas hjärtblad eller cotelydon. Dessa uppvisar inte alls den vuxna plantans egenskaper, utan är ofta helt släta. Det andra bladparet är sk karaktärsblad och liknar däremot den vuxna plantans blad. Felet många gör är att man är för ivrig med omskolningen. Omskolning skall inte göras förrän det andra bladparet utvecklats. Det är först då rötterna är tillräckligt utvecklade för att klara omskolningen.

De små karaktärsbladen börjar utvecklas på tomatplantan.

    Läs mer om omskolning på Odla.nu

Odling på sportlovet

Sportlovet blev inte riktigt som vi tänkt oss. Nadja jobbade visserligen hela lovet, men jag och barnen var lediga och hade planerat att spendera större delen av lovet i slalombacken. Yngsta dottern hade även framfört önskemål om att besöka några av föreningsaktiviteterna som annonserats i kommunens sportlovstidning. Av detta blev det dock INGET. Yngsta dottern var sjuk HELA lovet. Efter flera dagar av tv-tittande, läsning, pysslande, tv-spel började barnen bli sugna på att göra annat. Odlandet och förädlandet av det vi odlat i fjol erbjöd då ett antal kreativa, annorlunda och roliga aktiviteter.

Äldsta dottern Linnéa skötte själv planteringen av våra Pelargonsticklingar. Frågan är bara om man "skadat" sitt barn om hon spontant utbrister: "Pappa, titta vilka fina rötter denna har. Den måste du fotografera."

Yngsta dottern Flora var stolt  då hon helt själv fick det STORA ansvaret att så de få dyrbara Rubeckia-frön vi lyckades torka i höstas.

Vi tinade ett par rejäla påsar krusbär från i somras som vi kokade. Det skulle blivit marmelad...men då den stelnade dåligt konstaterade vi att den istället får användas som sylt.

Köksbordet omvandlades till ett mindre slagfält då den första stora omskolningen skedda. Tomaten Vilma, Penséer och två sorters kronärtsskocka.

Trots den envisa förkylningen och det faktum att lovet inte blev riktigt vad vi tänkt, har vi ändå varit lediga och gjort saker vi gillar. Det är ju det som verkligen räknas.

Betrakta de små underverken

Några vänner säger att jag börjat uttrycka mig poetiskt, faktisk nästan lite religiöst om odling. När jag läser stycket nedan får jag väl nästan hålla med. Fast det är väl också så att detta är ett sätt att stilla sin hunger efter grönskan och den ljuvliga period som stundar.

Jag vet att detta inte är rymdforskning (Även om åtminstone någon av bilderna vid en snabb anblick lite ser ut som en alien) och att ni säkert sett detta innan...men JAG blir ibland fascinerad av det lilla, vackra som finns där mitt framför våra näsor. Som sker där mitt framför oss men som vi ändå missar. Fastna inte bara i det stora...utan ta er tid att betrakta det lilla.

Man säger ofta att nutidsmänniskan missar att uppleva det som händer runt om kring, eftersom hen är alldeles för upptagen med att fotografera det. Det stämmer kanske ibland... men samtidigt kan faktiskt jakten på den där fina extrema närbilden kan få dig att se det du annars missar. Så skit i TV:n ikväll och studera istället de underverk som sker i dina förodlingar RIKTIGT nära.

Det första lilla skottet som tittar upp på min sötpotatis.
Vacker och häftig. Som en explosion i slowmotion....

Vist är känslan frustrerande när de små hjärtbladen inte riktigt
orkar ta sig ur fröskalet. Man VILL hjälpa till. Men alla gånger man
gjort detta...har man skadat bladen.

När de första karaktärsbladen dyker upp. När man verkligen börjar se
vad det skall bli. Nu kan man kanske se OM man blandat ihop fröerna. 

Alla har nog sett hasselns stora hanhängen...men har du gått RIKTIGT nära
så att du kan se de röda små söta honblommorna som finns nu?

I år skall jag odla mängder av Zinnior!

Efter ett rejält styrkepass med snöskyffeln är det skönt att sjukna ned i soffan med en mugg kaffe och givetvis en frökatalog i knät. Det finns SÅ mycket kul och vackert att odla. I fjol hade jag 100% fokus på det ätliga. I år har jag vidgat mina vyer och skall odla en massa bara för att det är vackert.

Jag skall bla odla MÄNGDER av Zinnior! Jag blev helt betagen av denna blomma i fjol. Jag visste först inte vad det var som dök upp i min rabatt. Den hade ingått i en fröblandning jag vunnit i en tävling och som jag helt okontrollerat bad min dotter så på valfri plats. Hon sådde...och en vacker dag stod den bara där. Som en röd ensam praktfull klick mitt i en djungel av mera "blyga växter". Påsen var slängd för länge sedan och jag var tvungen att fråga trädgårdsintresserade vänner vad det var. Svaret var ZINNIA!
.

Zinnian är utsedd till årets blomma 2017 och kommer säkert (tillsammans med bönor som också är årets växt) att dyka upp i alla möjliga varianter hos samtliga fröföretag. Jag skall så MÅNGA!

Alla pratar odlingsbelysning...

För en tidig odling är belysningen A och O. Detta eftersom energin i solstrålarna inte är tillräckliga förrän i april. Det är därför inte konstigt att ALLA därför talar belysning just nu. Jag är ABSOLUT ingen expert på detta och kommer därför hålla mig MYCKET kortfattad. Se detta som en sammanfattning av de artiklar jag läst. 

Innan jag blir för teknisk vill jag också nämna att jag anser detta är ett utmärkt område för elevförsök. Som vanligt vill jag verkligen slå ett slag för hur viktigt det är för inlärningsprocessen att misslyckas ibland.  

Växter vill ha speciella våglängder för att utvecklas optimalt...men det viktigaste är egentligen MÄNGDEN ljus. Denna mäts (om man skall vara RIKTIGT exakt) i PPFD. Detta betyder mikromol per sekund och kvadratmeter, dvs i dagligt tal hur stor vikt fotoner (ljuspartiklar) som träffar en bestämd yta hos växten varje sekund. Mätutrustning för denna enhet är OTROLIGT dyr och innehas därför inte ens av de allra största odlarna. Därför mäter man oftast ljusmängden i andra enheter, och använder omvandlingstabeller.

Från billiga rör får du kanske inte lika många ljuspartiklar som du får ur ett riktigt odlingsrör och inte heller i den där optimala våglängden som växten helst vill ha. Däremot får du många ljuspartiklar per krona, eftersom rören är billiga. På det viset gör du ju en god affär. Sen gäller det att rören ej blir för varma. Du kan då dels bränna växterna och dels få för varmt i hela det utrymme du odlar...och då behöver du ännu mer ljus. Det är nämligen så att desto varmare du har i rummet, desto mer ljus behöver växterna för att inte ränna iväg på höjden och bli långa och gängliga.

Då jag egentligen inte sitter inne på så många svar och då jag inte vill stjäla material bara för att framstå som duktig väljer jag idag att hänvisa er till proffs. Läs och bilda dig en egen uppfattning.

Hemmaodlat: "Växtbelysning"

Karl-Johan Bergstrand SLU: "Växtljus och växtlampor"

Farbror grön: "Växtbelysning - Det här använder vi"

Vad har jag valt för belysning?

Jag har en blandning av olika belysningar. Eftersom jag har mycket odlingar på jobbet och stora ytor som skall belysas året om, är priset ganska avförande. Har därför testat många olika billiga varianter. Mina allra minsta små älsklingar får dock alltid det bästa. Successivt kommer jag även att byta upp mig. De olika belysningar jag kör idag är:

• Riktiga odlingsrör T5 från Nelson Garden
• Billiga lysrör T5 från Biltema
• Lågenergilampor CFL (Kompactlysrör) Osram
• Odlingslampor LED av okänt märke inköpta på E-bay.

"Du kan komma fram till målet med en Volvo 240 också, men inte lika snabbt som med en Porsche, inte lika miljövänligt som med en Tesla och kanske inte med lika hög komfort som en Mercedes" 

Tidiga försådder

På jobbet kan jag ha det i stort sett hur uppställt som helst. Jag har en NO-sal där jag har alla mina lektioner. Pågående odlingsexperiment (och andra experiment) får ta plats och får stå framme. Hemma är det lite annorlunda. Fortfarande får givetvis förodlingen ta plats...men samtidigt vill vi ju inte att det skall se hur belamrat ut som helst HELA våren. I år har jag därför valt nedanstående lösning.

I vardagsrummet står detta rustika "bord" gjort av en halv lastpall och två bockar. På bordet har jag de senaste sådderna. Belysningen är två t5-rör och där finns även  en värmematta. Det är mysigt och trevligt att ha de små bebisarna så nära.

När fröna grott och kommit upp ordentligt flyttas de ned i källaren. Där har jag byggt upp tre billiga IKEA-hyllor så att jag kan odla på höjden. Temperaturen i rummet ligger ganska konstant på 16 grader. Som belysning kör jag lågenergilampor. På sikt skall jag satsa på lysrör eller LED, men denna lösning blev billigast för mig då jag fick spotlightsen gratis.

Tomaten Vilma trendar (?)

Höstterminen i skolan innebär för mig en mer teknisk odling i skolan. Vi odlar hydroponiskt och aquaponiskt. Det är mycket duttande, provtagningar av vatten och finlir med ljus och näring. Detta arbete medför att vi kan odla året om, skörda färska råvaror till skolmatsalen och viktigast av allt, får konkreta exempel på tex kvävets kretslopp där mitt i klassrummet. Det är pedagogiskt sett HELT lysande! Alla klassrum borde ha detta!

Så fort det går över nyår och man går mot ljusare tider slår dock känslan till. Den kommer VARJE vår.

JAG VILL BÖRJA ODLA PÅ VANLIGT SÄTT... I JORD.

Många odlingsentusiaster känner säkert likadant. Risken är bara att man är lite för ivrig. Vissa grödor går att så tidigt, medan tidig sådd av andra gör att man riskerar få på tok för ranka och klena växter. Som regel är det svårt att ge växterna det de vill ha. De vill stå svalt men ljust om de inte skall växa iväg för mycket på höjden.

I år har jag i mitt sociala flöde sett en gröda som speciellt många sått tidigt. Tomatsorten Vilma. Vilma sägs inte bli mer än ca 30 cm hög. Hon ger inte så mycket skörd, men kan pga sin behändiga storlek stå på fönsterbrädan mellan orkidéerna. En liten dröm för de som har klåda i odlarfingrarna med andra ord. Självklart vill jag testa denna växt. Vi har sått den både hemma och i skolan.

Mina plantor är inte så stora ännu, men de kommer.

Dessa små Vilmor såddes för snart 3 veckor sedan och har precis börjat få sina första pyttesmå karaktärsblad.

Försådd av kronärtskockor

I början av januari försådde jag mina kronärtskockor. Jag fick några fina skockor i fjol men samtidigt led de av insektsangrepp under hela den första delen av sommaren och blev vid två tillfällen nästan kalätna. Det kändes inte riktigt som jag gav dem justa förutsättningar och jag är faktiskt förvånad att de gav någon skörd alls. Plantorna jag satte ut i fjol var ganska små, men riktiga kämpar. I år tänker jag bättra på mina och skockornas chanser lite genom att ha större plantor. Därför börjar jag också tidigare med förodlingen. 

På jobbet håller vi ju på som bäst att planera för ett rejält skolträdgårdsland. Jag har lite funderingar på om inte skockorna skulle kunna utgöra en pampig "center-piece" i landet. Därför har jag sått lite extra många skockor.

Sorterna jag sått är:

Violett

Green Globe

Jag har även planer på att införskaffa den härdiga sorten Herrgårds. Men då denna ej går att så utan endast förökas vegetativt, får jag köpa denna som färdig planta.

En av förra årets skockor i mitt eget land.

Egenodlade penséer

I början av januari sådde jag mina penséer. Jag har aldrig gjort detta innan så jag är helt novis. Med tanke på vad penséer brukar kosta i handeln är det ju frågan om det ens är lönt. Dock väljer jag att bortse från detta faktum. Vetskapen om att ha gjort något själv från grunden har gett mig stor glädje många gånger de senaste åren. Jag är säker på att penséerna kommer att se lite vackrare ut och blomma lite mer prunkande, bara för att jag sått dem själv. 

Sorterna jag sått är
Roccocco
Florist Strain
Spanish Eyes
Plums and Peaches

...och självklart kör vi även samma experiment i skolan. Förhoppningen är att ha egna penséer att sätta ur i krukorna vid skolans ingångar.