Nytt odlingsexperiment med Harvy

Hur många kg bladgrönsaker kan vi odla i en hydroponisk odlingslåda på en säsong? Vad kostar det att köpa dessa grönsaker i dagligvaruhandeln? Vad kostar det för oss att odla egna bladgrönsaker inomhus? Tjänar man på att odla själv eller är det "bara" att man gör miljön en tjänst?

Det växer så att det knakar i våra Harvy just nu. Frågan är HUR MYCKET DET VÄXER?

Våra frågor är många, men idag inledde vi ett nytt odlingsexperiment med våra hydroponiska odlingslådor Harvy. Alla grönsaker vi skördar i dessa odlingslådor kommer att vägas och bokföras noga innan de används i skolbespisningen. Idag var det dags att toppa basilikan så att denna buskar till sig. En grupp i åk 8 skötte beskärning, vägning och bokförning. 

Idag var det dags att toppa basilikan i våra Harvy-lådor.
Bild: Emma Bengtsson åk 8

Den skördade basilikan vägdes noga och bokfördes.
Bild: Emma Bengtsson åk 8

I låda nr 1 skördades 172,02 g
I låda nr 2 skördades 112,20 g

Även korriandern skall ingå i vår undersökning. Denna skall dock inte användas i dag eller i morgon...så skörden får vänta några dagar.

Så kul med undersökningar som är på riktigt!

Med rätt verktyg blir det lätt att göra avancerade pumpalyktor!

Jag är väl inte mycket för det där med halloween egentligen...men karva pumpor är jätteroligt! Har man dessutom rätt verktyg och vet hur... går det att göra pumpor som ser avancerade ut och imponerar på de flesta.

Denna pumpa gjorde min äldsta dotter helt själv i fjol när hon var 10 år. 

Visst är klassiska pumpor fina, men det är riktigt roligt att snitsa till det lite extra och göra smala linjer, avancerade former och kanske tom jobba med olika lager genom att låta ljuset lysa igenom ett tunnt lager fruktkött som man lämnar kvar.

Det finns många olika verktyg att använda. Till enklare former duger en bra kniv utmärkt. Vi har dock hittat ett nytt favoritverktyg. Det är sticksågsblad som jag vässat i framkant och sedan monterat på en kort rundstav. 

Mina egentillverkade pumpa-sågar.

Med dessa verktyg får man väldigt bra känsla. Spetsen gör att man lätt kan sticka igenom skalet utan alltför stor ansträngning.  Det runda tunna skaftet är perfekt för pennfattning, vilket gör att man kan såga riktigt fina detaljer.

Min yngsta dotter gjorde denna pumpa helt själv i fjol när hon bara var 7 år.

För att veta hur vi skall såga måste vi först få linjer på pumpan att såga efter. Det finns speciella hemsidor med mallar, sk "pumpkin templates" eller "pumpkin stenciles". Ibland ritar vi även egna förlagor. 

För att föra över mönstret till pumpan tejpar vi först fast pappret på pumpan. Eftersom pappret är  platt och pumpan är rundad, går det inte att få det 100%. Man får skrynkla pappret lite här och där och göra små veck. Det ser lite konstigt ut, men brukar alltid ge ett gott resultat.

Efter detta tar vi en kraftig nål och "prickar" i konturerna. När man sticker igenom pumpans skal blir det märken som sedan är lätta att följa när man skär ut.

Denna pumpa gjorde jag för två år sedan. Rolig för för en nördig NO-lärare.

Att karva pumpor är det roligaste med halloween tycker vi. Jag har gjort en låda där vi har alla pumpaverktyg. Kul att ta med när man skall bort, eller när man får gäster hemma den närmaste veckan.

Vad är hydroponisk odling?

Att odla utan jord och endast i vatten kallas hydroponisk odling. Idén om att odla på detta sätt är inte alls ny. Kommersiellt har tekniken använts länge, men nu börjar den på allvar bli tillgänglig för den breda publiken.

När hösten gör sitt intåg och utomhusodlingarna minskar, drar vi igång våra hydroponiska odlingar på skolan. Dessa förser oss med mängder av kryddväxter och bladgrönsaker till skolköket.

Utöver storskaliga kommersiella odlingar var hydroponi, för några år sedan, reserverat för de verkliga entusiasterna. De flesta systemen var hemmabyggen och inspiration och kunskapsdelning skedde via nätforum. Idag kan man gå till i stort sett vilken fackhandel som helst och hitta färdiga kit för att komma igång och odla hydroponiskt på några minuter. 

Färdigt kit från Nelson Garden som heter Harvy. En klar favorit för oss på skolan eftersom den är så enkel att starta upp.

Jag har på senaste tiden fått en del frågor kring de hydroponiska odlingar vi har på skolan. Jag bestämde mig därför att skriva ett blogginlägg som både beskriver hydroponisk odling i allmänhet, samt de odlingar vi har eller har haft. Hoppas bilder och text kan inspirera just dig att testa hydroponi.

Substrat

Vid hydroponi använder man ingen jord, utan endast mindre mängder av något substrat som plantan kan sitta fast i. Substratet skall vara neutralt och inte släppa ifrån sig delar som kan sedimentera eller fastna i eventuella pumpar. Lecakulor, mineralull, pimpsten, kokos och olika typer av svampar är vanliga material för detta ändamål. Olika material kan ha olika fördelar. En egenskap som blivit viktig för mig är att materialet skall vara nedbrytbart. Detta eftersom jag komposterar avfallet. Jag vill INTE hitta massa opåverkade delar i min kompost. Det känns inte hållbart ur min synvinkel.

Jag är egentligen skeptisk till hydroponi i mineralull eftersom det ej är komposterbart eller återvinningsbart, men vi testade det ändå en gång. Det fungerde.

Numera använder vi nästan uteslutande dessa Easy-grow pluggar som är gjorda av kokos och torv. De är helt nedbrytbara och bra att jobba med.

Passiva och aktiva system

Plantans rötter står i direkt kontakt med vattnet. Detta är själva grunden i hydroponi. Det finns passiva och aktiva hydroponiska system. I passiva system står oftast inte hela roten i vattnet, utan delar av roten hänger fritt i luften. Detta gör att växten inte drunknar.

Ett mycket tidigt droppsystem jag byggde av återvunnena flaskor. Systemet fungerade, men krävde mycket skötsel då det lätt blev ojämnt flöde i slangarna.

I aktiva system kan hela roten stå i vatten, eftersom vattnet syresätts regelbundet med tex en pump. Det finns även system som jobbar enligt modellen ebb-flod, där vattnet i cykler töms ur behållaren så att växtens rötter inte står under vatten hela tiden. Det finns cirkulerade system där vattnet kontinuerligt pumpas runt i rör, veke-system där en veke suger upp vatten och tom sk aeroponics där vattnet sprutas som en dimma över rötterna.

Ett hemmabyggt aktivt system som var ett av våra första. Vi fick hjälp av Niklas på "Hemmaodlat.se" att bygga detta. Lösningen är en sk DWC (Deep Water Container) som syresätts med akvariepumpen. På svenska "bubblare".

Som ni hör finns det många olika system att välja på. Vilka man väljer beror på hur avancerad man vill vara. Somliga grödor kan dock vara mer eller mindre olämpliga i något av systemen. Tex är starkt rotbildande växter mindre lämpliga för cirkulerade system, då de kan sätta igen rören och orsaka en översvämning. 

Näring

I vattnet tillsätter man näringslösning. I dagläget är de enklaste gödningarna att jobba med de mineraliska. Detta eftersom organiska gödningar ställer högre krav på systemen. Dels för att de förbrukar en massa syre i vattnet och på så sätt kan skapa syrebrist och dels för att de lätt skapar sediment på bottnen. 

Jag försöker oftast undvika att berätta vad som är rätt och fel. Det ligger liksom i lärarens natur att låta eleverna komma fram till detta själva. Lära dem väga för och emot. Tillsammans har vi ändå kommit fram till följande tankar kring användningen av mineralisk gödning (sk konstgödning) i mindre hydroponiska system.

• Organisk gödning att föredra ur ekologisk synvinkel. Brytning av mineraliska näringsämnen är inte en bra process.
• Då det är ett slutet system kommer vår gödning aldrig ut i naturen. Vi bidrar alltså inte till ngn övergödning med vår odling.
• Med mineraliska näringsämnen är det lätt att komma igång. Vi får ett stabilt system utan risk för sedimentering eller syrebrist. 
• Vi tror att det måste vara lätt att komma igång om man skall få med sig många, förändra beteenden och skapa en folkrörelse.
• Med ett ökat intresse för hydroponi, finns det möjlighet för fler aktörer att tjäna pengar på det. Intresset av nya produkter blir större och nya bättre alternativ kommer.
• Det bör vara bättre med hemmodlat ÄVEN om man använder konstgödning (i denna skala), jämfört med att köpa grönsaker som har åkt runt halva jorden.

Värt att nämna om gödning är att det både finns sk enparts- och flerpartsgödning. Vid enpart är det EN flaska som innehåller alla näringsämnen. Vid flerpart är näringsämnena mer uppdelade. Det är återigen frågan om du vill ha ett lätt, standardiserat system, eller ett mer avancerat där du kan kontrollera enskilda delar. Generellt kan man säga att bladgrönsaker är mer förlåtande, medan fruktbärande grönsaker kan behöva mer av specifika näringsämnen. Om du skall finlira kan det även vara intressant att ha koll på ditt pH värde och justera detta så att näringsämnena löser sig korrekt.

Enpartsgödning eller flerpartsgödning? En fråga om hur enkellt det skall vara respektive hur mycket kontroll du vill ha.

Ljus

En mycket viktig del då det gäller all typ av odling inomhus är tillgången på ljus. Ljus är för att citera en kär odlarvänn "bästa gödningen". Jag träffar med jämna mellanrum på personer som berättar att de minsann odlar tomater inomhus på vintern utan extraljus. Jag argumenterar numera inte emot. Det är lönlöst. Givetvis har de rätt.... men samtidigt vet de inte hur mycket BÄTTRE det gått om växten fått mer ljus. En växt skall dock inte ha obegränsat med ljus, den måste ha vila också. Olika växter har olika dygnsrytm, men vi kör 16 h på alla våra växter i skolan och det funkar.

Vill du nörda ner mer på växter och ljus kan du läsa det här.

Denna odlingslåda designade jag och eleverna tillsammans och skickade in som förslag till flera stora företag. Den är helintegrerad med inbyggd syrepump och belysning och passar i fönsterkarmen. Om vi bygger version 2.0 kommer denna bli längre så att vi får plats med mer belysning.

I skolans stora söderfönster flödar solljuset in. Vi har även en LED-list över varje låda som ger extra belysning och maximerar vår tillväxt. Dagarna blir ju kortare och kortare nu på hösten.

Om du väljer ett enkelt system är hydroponisk odling ursnabbt att komma igång med. Du kan vara igång på 5 minuter! Du kan odla året om och få en fantastisk tillväxt genom att enkelt ge växten maximalt med näring, vatten och ljus. Om du tillåter dig själv att experimentera upptäcker du olika sätt du ytterligare kan påverka tillväxten. Å ena sidan vill jag varna för att tex sätta 6 basilikaplantor i en Harvy. Du kommer då få så mycket basilika att du inte hinner äta undan. Å andra sidan får du kanske tänka på vad du planterar illsammans med din basilika (om du nu bara sätter tre) Vissa sorter är snabba i starten...och andra mer försiktiga. Det kan då tex vara lätt att bli undanträngd.

Ett litet trick vi lärt oss är att sätta ett glas över varje planta då vi sår värmekrävande grödor. Tandpetaren gör att frisk kommer in och risken för mögel minskar. Grödor som i jord kan ha groningstid på 2 veckor gror ibland på detta sätt på 2 dagar.

Detta var en liten översikt och introduktion till hydroponi och bilder på hur vi odlar på skolan. Vill du ha mer kött på benen rekommenderar jag fördjupad läsning på tex www.hemmaodlat.se eller varför inte förbeställa Niklas Hjelms bok om hydroponi - "Hydroponisk odling - Köksträdgård utan jord". Boken kommer ut i januari och är den första om hydroponi på svenska.

Välja rätt belysning till hydroponisk odling

Eftersom ljus är en helt egen gren inom naturvetenskap kan man kanske förstå att det där med ljus och odling är ganska komplicerat. Jag skall göra mitt bästa för att stegvis förklara de olika samband som råder och  hänvisar även nederst på sidan till fördjupad läsning för dig som är intresserad.

I skolans hydroponiska odlingar använder vi oftast LED-lister. Dessa är tunna och lätta att montera på ett snyggt sätt.

Inom yrkesodling har man främst använt olika typer av urladdningslampor som tex lysrör, metallhalogenlampor och högtrycksnatriumlampor. Gemensamt för dessa är att de har lång livslängd, är ganska effektiva och har ett spektrum som plantorna kan använda. Priset är också ganska lågt i förhållande till effekten. Yrkesodling och odling i fönsterkarmen är dock inte samma sak. Priset på nyare teknik som LED går också hela tiden nedåt vilket gör dem mer intressanta. En viktig aspkt för odlingar man har framme är även estetiken.

Ljus har en massa

Det första vi får konstatera är att ljus har en dubbelnatur. Det är dels en vågrörelse, men består även  av partiklar som kallas fotoner. Fotoner har en massa (så länge de är i rörelse). Små partiklar mäts ofta i enheten mol. Fotoner är dock så pass små att enheten måste vara en miljondel av en mol - μmol (Micromol). Dina växter vill ha så mycket ljus som möjligt per kvadratmeter och sekund. Den intressanta eneheten blir därför μmol/m2s. 

En datoranimation som visar fotoner av olika våglängd som sänds ut när elektroner exiteras.

Verkningsgrad och inköpspris

Du vill ha mycket ljus... men till en så låg kostnad som möjligt. Du vill därför ha en hög verkningsgrad på belysningen. På så sätt får du en låg driftskostnad. Samtidigt vill du inte ha ett för högt inköpspris. Tyvärr står dessa två ekonomiska askpekter ofta i ett direkt motsatsförhållande till varandra.

Lysrör är relativt billiga i inköp och ger på så vis mycket ljus per krona. Ibland kör vi med dyrare äkta odlingslysrör och i bland billigare lysrör som de på bilden. Båda funkar, fast det märks att man får lite bättre tillväxt i odlingslysrör utan plastkåpa. För LED-belysning märks stor skillnad på billigare lister och dyrare.

Lysrören på bilden är en billig variant från Biltema. Plastkåpan tar bort en hel del av lysrörets effekt.

Spridningsvinkel

Du vill täcka en så stor yta som möjligt med din belysning. Därför är det viktigt med en bra spridning på ljuset. LED som annars har många positiva egenskaper, kan ibland ha en ganska smal ljuskägla.

Värmeutveckling

I motsats till vad många nybörjare tror så vill växter INTE ha det för varmt. Därför kan du inte bara brassa på med hur många lampor som helst. I ett växhus kan du använda belysningens värmeutveckling för uppvärmning, men detta behövs inte på samma sätt i fönsterkarmen. Förutom hög verknigsgrad och lågt pris vill också ha belysning som ger så liten temperaturökning som möjligt. Tidiga LED gav i motsats till vad många tror ganska mycket värme. Detta löstes i större ljusramper med fläktar som kylde.

Halogenlampa ger mycket ljus, men också mycket värme. Vanlig glödlampa håller på att fasas ut, men hade något lägre värmeutveckling. Bästa valet för mindre ljuspunkter är lågenergilampor. Dessa ger bra ljus och låg värmeutveckling.

Ett ännu mer effektiv belysning för mindre områden är de kompakta lågenergilamporna. Detta ger mycket ljus och liten värmeutveckling.

Spelar färgen på ljuset någon roll?

Olika färger på ljus har olika mycket energi. Vilken färg eller våglängd ljuset har spelar en viss roll. Växter är optimerade för vissa våglängder. Detta kallas för detta kallas PAR.

Solljus som tex silas genom ett ovanförliggande bladverk tappar vissa våglängder som helt enkelt inte har tillräcklig energi för att ta sig igenom. Genom att belysa en växt med denna typ av ljus kan man lura växten att den står i skugga under en större växt och därmed få den att växa extra mycket på längden. Resultatet kan då bli väldigt långa och ranka växter. Vissa andra våglängder påverka tex fruktbildningen. Dock är detta lite överkurs för nybörjarodlaren. Det viktigaste är att få tillräcklig mängd av ljus snarare än rätt våglängd. 

Det är även bra om ljuset är behagligt inte bara för dina växter, utan även för dig. Denna aspekt skall du inte förringa vid tex fönsterodling.

Till ett tidigt aquaponiskt system vi byggde på skolan använde vi LED-belysning med rött ljus. Denna färg skall kunna ge knubbiga plantor. Problemet var att ljuset var direkt obehagligt att ha i klassrummet. Vi återgick därför till vitt ljus.

Solljus "is da shit"

Tänk på att solens strålar är ovärderliga! Om du har en chans att utnyttja naturligt solljus och komplettera med stödbelysing kommer du att få en FANTASTISK tillväxt. Ett söderfönster är bäst, men även öst och väst ger en viss mängd ljus. En solig dag utomhus ger upp mot 2000 μmol/sm2 eller 100.000 lux (Lysrör 148.00 lux)

Även på vintern kan du i ett söderfönster tillfälligt få upp mot 30.000 lux. En växt behöver minst 1.600 lux för tillväxt (30 μmol/sm2)

I skolans stora söderfönster flödar solljuset in. Vi har även en LED-list över varje låda som ger extra belysning och maximerar vår tillväxt. Dagarna blir ju kortare och kortare nu på hösten.

Detta var en översiktlig genomgång för grunderna inom växtbelysning. För fördjupad läsning hänvisar jag tex till www.hemmaodlat.se eller www.vaxthusljus.se. Den senare sidan drivs bla av en av sveriges ledande forskare på växtbelysning, Carl-Johan Bergstrand SLU.

Arbetet inför odlingssäsong två börjar NU!

Idag levererades snygga skyltar till trädgårdslandet. Detta kommer bli SÅ bra!

Under våren var mycket fokus på att färdigställa själva landet. Det var betongkanter skulle komma på plats, jord som skulle fyllas i bäddarna, staket som skulle sättas sättas upp och flisen läggas på gångarna. Vi la så mycket tid på detta, att själva sådden faktiskt kom lite i andrahand. Sådden blev lite hipp som happ och landet blev inte sådär genomtänkt.

Det blev i och för sig bra ändå och det var en riklig skörd och ett riktigt lummigt och trevligt land, som mötte oss då vi kom tillbaka efter sommarlovet. Det var dock inte så organiserat som man kanske borde ha när man har ett trädgårdsland tillsammans med över 200 personer. Inte minst om man skall betänka det där med växtföljder och risk för sjukdommar om man kan få om man odlar samma gröda på en plats flera år i rad. 

Hösten har precis börjat koppla sitt grepp om oss här i Skåne men landet levererar fortfarande. Vi sådde dessutom både spenat och rädisor för ett par veckor sedan och hoppas på en lång och mild period innan minusgraderna kommer. Redan smids dock planer inför kommande odlingssäsong. Vi skall bli mer orgniserade och ge namn till alla bäddar och kvarter i landet. Vid en brainstorming tillsammans med eleverna kom vi fram till att det vore trevligt med geografiska namn. Därför har de olika (stora) bäddarna blivit kontinenter. Kvarteren i bäddarna blir då helt naturligt olika länder.

Tänk va lätt det kommer att bli att kommunicera vad man vill med personal och elever. Att kunna säga "Asien behöver vattnas!" eller "I Norge finns plats för tre rader morötter nu när sallaten sködats."

Skyltarna är gjorda i väderbeständig graverad plast och kommer ifrån www.skyltmax.se om ni vill beställa liknande. De känns mycket rejäla och kommer nog hålla mycket länge i vårt land.

När vi nu har ett bra system för att hålla reda på landets olika delar, känns nästa steg lättare att ta. Tanken är att vi även kall börja jobba med landet i digital form. I planeringsverktyget Gardenize skall hela landet med alla sina delar läggas in. Både för planering och dokumentation känns detta bra. Men även för att låta er som bor långt iväg, göra en "digital rundvandring" i vårt fina land. 

Vilken konserveringsmetod använder du?

Citronsyra, vanlig citron, vinsyra, bensoesyra, Atamon eller kanske frysning. Hur konserverar du din sylt, saft och andra läckerheter?

I år blev skörden av vinbär stor hos mig. Just vinbär används på alla sätt, både direkt, infrusen och förädlad som tex saft eller gelé.

Just nu är det lätt att laga lyxig mat med fina primörer och ingredienser. Det är bara att gå ut i trädgården eller skogen och skörda. I år verkar det torkan till trots dessutom vara ett år då frukt- och bärgivande buskar och träd trots allt ger riklig skörd. Det gäller för oss att ta tillvara på dessa rikedomar, förädla dem och förvara dem. Någon typ av konserveringsmetod är nödvändig om inte produkten skall förlora både färg, näringsvärde och vitamininnehåll. Frågan är hur man bäst gör? 

Igår kokade jag två burkar körsbärsmarmelad för att prova min urkärningstång. Då det bara blev två burkar tillasttes inget konserveringsmedel. Marmeladen kommer att vara uppäten inom kort.

Jag vill ABSOLUT inte moralisera i denna fråga. Inte sätta mig på höga hästar och tala om rätt och fel. Jag redogör för mina tankar och är även MYCKET nyfiken på dina. Jag tycker som alltid det finns skäl att vara kritisk och verkligen fundera och göra aktiva val.

Har man gott om plats i frysar och inte något emot att koka sylt och saft kontinuerligt är valet kanske lätt. Då är det ju bara att skörda och ta tillvara på allt det goda, förpacka, frysa in, och sedan tina upp då behovet och tiden finns. Koka små omgångar och helt eller till största del undvika onödiga tillsatser i sylt och saft. Om man har lite mindre plats, kan man ju först förädla och sedan frysa in. Många kokar ju tex saft och fryser in i gamla mjölkpaket eller dylikt. Dessa är pga formen platseffektiva och lätta att förvara.

Vi har två ganska små krusbärsbuskar. Även om skörden iår blev god, blir det inga stora mängder. Därför väljer vi att frysa bären som de är och ta hand om dem senare.

Vissa bär som tex lingon, hjortron och tranbär innehåller naturligt höga halter av bensoesyra. Detta gör att sylten på dessa är konserverade naturligt. Du behöver då inte tillsätta ngn typ av konserveringsmedel. Så länge burkarna förvaras mörkt och lite svalt klarar de sig bra. Men hur gör man om man verkligen har dåligt med frysutrymme och vill förvara andra bär än ovanstående? 

Ja då får man nog börja överväga att tillsätta konserveringsmedel av något slag. Vinsyra, citronsyra och bensoesyra är exempel på organiska syror som förlänger hållbarheten genom att skapa en miljö som är svår för mikroorganismer som tex mögelsvampar att föröka sig i. Det finns även produkter som välkända "Atamon" som kombinerar dessa syror. Ovanstående produkter har använts länge. Problemet är att det blivit allt vanligare med utvecklad allergi mot syrorna. I synnerhet då de är syntetsikt framställda. Därför är ett aktivt val bra.

Glasrabarbern på bilden äts alltid direkt hemma hos oss, men en stor del av övrig rabarber hamnar i frysen. Både rå i bitar och förädlad i form av rabarbersaft.

Jag tänker så här om mitt användande av konserveringsmedel.

• Jag använder inte kemiska konserveringsmedel, annat än när jag anser det vara befogat..
• Om jag köper en burk sylt i dagligvaruhandeln är den fullsmockad med tillsatser. Där finns förutom konserveringsmedel även sk emulgeringsmedel, smakförbättrare, konsistensgivare och stabiliseringsmedel. I dessa burkar vet jag heller ingenting om bären eller frukten. Var kommer de ifrån och hur hårt har de besprutats?
• Vi har inte frysmöjligheter för alla bär och frukter mm som vi skördar under en säsong. Vi MÅSTE förädla och förvara i en temperatur som ligger strax under rumstemperatur. Vi har ett rum i källaren som är mörkt, men under större delen av året är det inte kallt nog att betrakta som en "riktig matkällare" Om jag tillsätter konserveringsmedel kan jag därför förvara större mängd förädlade produkter.

Kontentan är att vi alltså kanske kan bli självförsörjande på sylt och saft hela året OM vi använder konserveringsmedel. Vi kan ha produkter där vi står bakom alla ingredienser utom EN hela året. Om vi går andra vägen och gör saft och sylt utan konserveringsmedel... kommer vi högst troligt bara klara detta under juli-november, dvs halva året. Den andra halvan av året är vi tvungna att köpa färdig saft och sylt i affären. Den sylt och saft vi VET innehåller massa tillsatser.

Den stora mängden frukt hat gjort att jag måste gallra på träden. I år testade jag att koka eget pektin på en del av de bortgallrade karten.

I år har jag kokat eget pektin. Pektin är det ämne som får sylt, gelé och marmelad att stelna. Frukter och bär innehåller olika mängder naturligt pektin. Generellt innehåller mer mogna frukter mindre. Det är tex därför det är viktigt att inte vänta för länge med skörden av vinbären. Omogna äpplen innehåller enl vad jag läst stora mängder pektin. Om man utvinner detta, kan man sedan tillsätta det då man kokar sin sylt. På detta vis slipper man köpa pektin på flaska eller särskillt syltsocker som innehåller pektin. Pektin man köper är nämligen inte heller fritt från tillsatser. Det innehåller bla....just det KONSERVERINGSMEDEL. Genom att koka eget pektin (var mycket lätt) har jag ännu mer koll på processen och råvarorna som ingår och kan själv välja vad jag tillsätter.

Kokning av pektin genomfördes på min favoritplats. Ute på altanen vid sommarstugan. I en solstol med en kokplatta och ett litet bord framför mig.

Du kanske undrar om mitt pektin blev bra och hur jag gjorde. Ja, dels hinner jag inte blogga om det ikväll, och dels vill jag testa det först. Planerar i veckan att utföra ett test. Jag skall koka tre små byttor sylt. I den ena skall jag ha köpt pektin, i den andra skall jag ha exakt samma mängd av mitt hemmkokta pektin och i den tredje skall jag ha dubbel mängd hemkokt pektin. Jag återkommer när tid ges och test är genomfört.

Trots att jag har tankar kring detta är jag på intet sätt färdig. Jag tycker kanske inte det är så svart eller vitt. Jag är som jag skrev inledningsvis MYCKET nyfiken på hur just du tänker. Skriv gärna hr du tänker. Jag har yttersta respekt för att alla resonerar olika. Hur konserverar du? Använder du konserveringsmedel? I så fall vilket och till vad?

Både stora och små trädgårdsprojekt kan ge en kick

"Om alla människor varje dag, LÄSTE något, SKAPADE något, ODLADE något skulle världen vara en mycket bättre plats." 

Ett av vårens projekt - Att så in mistel i ett av mina äppelträd. 

...för inte tror jag att människor skulle vara destruktiva och förstöra om de varje dag ägnade lite tid åt att bilda sig, vidga sina vyer, skapa och vårda levande och känsliga ting.

Jag är den typen av person som alltid har många järn i elden. Det är så jag vill ha det. Kontakten med människor, nya upplevelser och nya lärdomar är det som driver mig och ger mig glädje. Det är inte alltid de grandiosa projekten som ger de största upplevelserna. Ibland kan även de små sakerna ge en stor tillfredsställelse, om man bara tar sig tid att reflektera över deras konsekvenser. 

Denna vår har jag fyra projekt som ligger lite extra varmt om hjärtat. Det är två stora projekt och två små... men alla fyra är viktiga och betyder något extra för mig. Det gemensamma för alla är att de spänner över lång tid. Det är bollar som är satta i rullning liksom....

Anläggning av skolträdgårdslandet

Denna vår har vi jobbat hårt med att anlägga ett riktigt skolträdgårdsland. Elever och kollegor har alla uträttat stordåd och nu ligger det där mitt på skolgården som en riktig kronjuvel. Det är inte färdigt ännu... men skall det egentligen få bli det någon gång? Jag ser jättemycket fram emot all tid vi kommer att spendera där. Detta trädgårdsland är hållbart och rejält. Det kommer antagligen att finnas kvar på skolan längre än jag. Jag hoppas också att vårt fina land skall kunna inspirera andra skolor att också starta odlingar. Att vi odlar LÅNGT utanför skolans gränser. 

Skolträdgårdslandet innan det börjat växa. Detta har varit ett stort projekt för både personal och elever i vår.

Ympning av äppelträd

Under våren har jag köpt in grundstammar som jag ympat på. Jag har aldrig tidigare gjort detta så för mig är det en stor grej. För er som är erfarna ympare är detta kanske vardagsmat, men jag känner en stor ödmjukhet och spänning. Äppelsorten jag ympat in är helt unik. Det är en frösådd vildapel med fantastiska frukter. Ingen pomolog har kunnat säga vad det är för sort. Trädet står på mina föräldrars tomt. Uppskattningsvis är trädet 30 år gammalt. Nostalgin ligger i att jag bevarar något från mina föräldrars tomt. Något unikt som jag bevarar för mig själv och eftervärlden. Jag har insett att jag inte alltid kommer att ha tillgång till mitt barndomshem - den stora bondgårdstomten i Blekinge. Genom växterna och odlingen (som är ett relativt nytt intresse) ser jag mina föräldrars tomt med nya ögon. Jag inser hur mycket tillvaron där format mig till den jag är idag.

Det verkar som om 4 av 5 ympar tar sig. Nu skall jag bara hålla dem vid liv. 

Bygge av uterum/orangeri

I fjol grävde jag (för hand) och gjöt grunden till vårt blivande uterum. Det skall vara vinterbonat, lite gamaldags i utformningen och ha plats till mycket växter. Vi kallar det lite pretentiöst för vårt orangeri.... även om det kanske inte rent tekniskt är det (vet inte vad som definerar ett sådant). I vår har vi nu börjat bygga. I stort sett varje dag stjäl jag till mig lite tid för att snickra. Både själva skapande processen och resultatet är så kul att se och uppleva. Jag står där och snickrar och drömmer om alla roliga saker som skall upplevas. Jag ser framför mig riktiga "Ernst-jular" där jag får gå banans och dekorera med halmbalar och andra ruffa saker som man annars kanske inte annars tar in i huset. Förutom familjehögtider ser jag även att jag tar med mig en skolklass hem och gör försådder i februari med en sprakande brasa i hörnan av uterummet. Jag ser att jag istället för TV:apparaten väljer att ta en bok och sätta mig i uterummet och läsa. Slutligen drömmer jag om mitt lilla social projekt öppen "sopp-lunch" på söndagar. En vission jag har om att några söndagar på hösten ha öppet hus (fast med begränsat antal platser) där alla som vill kan osa om att komma hem till oss på en anspråkslös sopplunch och en slät kopp kaffe. En tillställning med det sociala i fokus. Att på ett enkelt sätt kunna mixa och blanda vänner och familj och träffa alla som vill, utan att arrangera ett stort kalas.

Ett av vårens största privata projekt - Bygga av ett orangeri  som är hopbyggt med huset.

Sådd av mistlar

I våras delade Johannes Wetterbäck en bild från sin "tillsammansträdgård". I bilden skymtade ett träd som var ullt av mistlar. En dröm jag haft om mistlar i mitt äppelträd fick fart. Jag mailade och frågade om jag kunde få lite bär. Snälle Johannes tog stegen, klättrade upp och plockade bär som han sedan skickade till mig. Jag och barnen hjälptes en ganska kall och blåsig vårvinterdag åt att "så" bären enligt konstens alla regler i vårt äppelträd. Små bitar gasbinda knöts kring varje plats där bären kletats fast, för att skydda dessa från fåglar. Spänt går jag där och inspekterar äppelträdet för att se om de tar sig. De växer LÅNGSAMT har jag läst....och ännu syns inget... men kanske kommer ta de sig. Annars får vi försöka igen.

När vi sådde mistlarna var det nog mer en annorlunda och konstig händelse för döttrarna. Men kanske är det just denna lilla upplevese och stunderna i uterummet, äpplepajer från farmor och farfars unika äppelträd och stunderna i det fina skolträdgårdslandet som formar mina döttrar. Jag hoppas och tror att mina projekt inte bara är mina...utan blir varma minnen även för andra.  Det är kanske denna romantiska tanke som gör dessa fyra projekt så viktiga för mig.